Grundlöst påhopp
Omotiverad kritik. Samma dag som Dagens Nyheter toppar med att skolminister Jan Björklund gjort ett nytt påhopp på de konfessionella friskolorna är Ekots huvudnyhet att Skolverkets granskning av konfessionella friskolor visar att de inte har fler brister än andra skolor.
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Björklunds - och andras - angrepp på de konfessionella friskolorna bör nämligen ställas i relation till det Skolverket konstaterar i sin granskning. De trosanknutna skolorna är inte sämre än andra skolor. Det är ovanligt att de brister i saklighet och allsidighet. "?omfattningen av brister är ungefär densamma som för andra fristående skolor. Bristernas karaktär är heller inte annorlunda än de som finns på kommunala skolor", sa Skolverkets Claes-Göran Aggebo i Ekot.
De brister som finns handlar i huvudsak om styrning och ledning, och skolans förmåga att hjälpa elever med särskilda behov. De konfessionella friskolorna - som nog granskas hårdare än någon annan skolkategori i Sverige - sysslar inte med religiös indoktrinering.
Men det struntar Jan Björklund i sin politiska opportunism uppenbarligen i. Han vill rädda skoleleverna från "fundamentalism". För Björklund tycks allt som ens avlägset kan ha med religion att göra vara fundamentalistiskt.
Skolministern slåss mot väderkvarnar. De problem han vill komma åt finns inte, eller i varje fall i mycket liten utsträckning. De konfessionella friskolorna ska följa samma lagar, regler och styrdokument som alla andra friskolor och regelverket styr vad som ska förekomma i skolan.
Björklunds svepande kritik mot de konfessionella friskolorna saknar faktagrund.
Han låter politiken styras av fördomar och brist på kunskap. Möjligen är det så att Jan Björklund i själva verket riktar udden mot friskolor överlag. Men av opportunistiska skäl gör han de konfessionella friskolorna till syndabockar?