Gudrun gör helt rätt
I kapitalismens högborg. Gudrun Schyman, taleskvinna för feministiskt initiativ, besöker Wallenbergsfärens maktbolag Investors bolagsstämma.Foto: Bertil Ericson/Scanpix
Foto:
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Hon gör helt rätt. Och idén är lika beprövad som god. För ett antal år sedan var det var dåvarande SSU-ordföranden Anna Lindh som bevistade bolagsstämmor med blott en aktie på fickan. Det är vare sig olämpligt eller olagligt. Det är inte infiltration, som vissa benämnt det. Det är marknadsekonomi när den fungerar.
Det är nämligen ägarna till ett bolag som ska diskutera hur bolaget ska styras. Och de allra flesta bolag är möjliga att bli delägare i genom att köpa aktier. Aktieägandet ger en legitim rätt att ha synpunkter på skötsel och styrning.
Ibland tar sig emellertid andra än aktieägaren rätten att ha starka synpunkter på andras egendom. Ett av de förslag som har förekommit i debatten är kvotering av kvinnor till styrelser. Det är något som redan i dag är fullt tillåtet om en majoritet av ägarna bestämmer sig för att införa det.
Jag har alltid undrat över varför de som är så angelägna om att tvinga på andra kvotering istället inte själva ansamlar kapital eller tar lån, startar eget och kvoterar hej vilt; det är fritt fram.
Det är förvisso ingen picknick att starta och driva företag utan kräver mycket möda och uthållighet. I skenet av den oglamourösa tillvaron kanske det är mer lockande att gapa krav på andra.
Dessvärre ägnar sig Gudrun Schyman vid sidan av aktieköpen även åt kravgapande hos politikerna. Norge är ett bra exempel, framhärdar hon, statlig kvotering fungerar. Men det är ingen nyhet att företag som ställs under hot av tvångslikvidering är benägna att göra det regeringen säger åt dem att göra. Det räcker med att åka till de ännu många länder i världen vars regimer inte tycker att det där med demokrati och mänskliga rättigheter är så viktigt.
Den reella jämställdheten emanerar bland annat ur ekonomisk jämlikhet. Ekonomisk självständighet ger makten att välja - och att välja bort - och därför är ägandet är en central nyckel till makt och jämställdhet. Ju fler kvinnor som har råd att i likhet med Gudrun köpa aktier i de stora börsbolagen desto bättre. Ju fler kvinnor som i likhet med Gudrun har möjlighet att gå in som delägare i en näringsverksamhet desto bättre. Ju fler kvinnor som i likhet med Gudrun haft möjlighet att fungera i rollen som arbetsgivare desto bättre.
Om fler kvinnor äger kapital, aktier och bolag, blir det fler kvinnor i rollen som arbetsgivare och chefer, och desto större blir förutsättningarna för en bredare mångfald av företagskulturer och olika arbetsplatser.
I skenet av det får man hoppas är att aktieköpen är seriösa. Den som väljer att lägga pengar på ett företag får både en möjlighet till utväxling på sitt satsade kapital och en röst på stämman. Det är ett inflytande som många fortfarande inte har möjlighet att unna sig, och det vore trist om det inte betyder mer för rubrikjägaren än en framgångsrik pr-kupp i bolagsstämmotid.
Ny kolumnist
Tove Lifvendahl är kommunikationschef på Svenskt Näringsliv och före detta ordförande för moderata ungdomsförbundet.