Här finns jobben hela Sverige behöver
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Vår ekonomi utvecklas i dag i väldigt stor utsträckning tack vare stora internationella företag. Nästan alla startades före 1970. Eftersom kostnaden för arbete är högt utvecklas de svenska storföretagen vanligtvis genom att antingen expandera utomlands eller effektivisera sin produktion i Sverige.
Inte många nya jobb skapas i Sverige av dessa företag eftersom arbetsgivaravgifterna gör att kostnaden för arbete är väldigt hög jämfört med våra internationella konkurrenter.
Det är bland de mindre företagen som potentialen att skapa en stor mängd nya arbetstillfällen finns. Men den traditionella svenska näringspolitiken är anpassad till de stora företagen. Småföretagare upplever ofta problem med exempelvis alltför komplicerade regleringar.
Det skapas alltså få nya jobb även under år med god ekonomisk utveckling, samtidigt som många hålls borta från arbetsmarknaden genom det beroende som bidragssystem och offentliga åtgärder skapar.
Samtidigt som det finns en stor brist på arbete upplever de svenskar som har jobb att det blir för mycket arbete och för lite fritid. Detta trots att svenskar tillbringar färre timmar på jobbet jämfört med många andra industriländer. Anledningen till detta är att det svenska skattesystemet skapar orimligt höga kostnader för att köpa vita tjänster.
Även många personer med goda inkomster målar exempelvis själva det egna staketet eller utför reparationer i hemmet. Inte alltid eftersom man gillar liknande sysslor, men i stället för att få har råd med vit arbetskraft.
När människors inkomster stiger ser man vanligtvis att efterfrågan på mjuka tjänster, exempelvis bättre skolgång för barnen och bättre sjukvård, ökar mera än efterfrågan på varor. Trots detta har vi under de senaste åren sett att det är konsumtion av materiella varor som ökar, samtidigt som just skola, vård och omsorg ständigt uppvisar stora brister.
Dessa olika samhällsproblem hör ihop, eftersom de alla är tecken på en gammaldags industripolitik som sätter tillverkningsindustrin i centrum och skapar svårigheter för företag som erbjuder olika tjänster. Om företag som verkar inom sjukvård, skola, omsorg och hushållsnära tjänster fick fritt utrymme att utvecklas så skulle de skapa många jobb.
Tjänster måste nämligen oftast produceras lokalt och möter inte samma konkurrens från omvärlden som konsumentvaror.
Om skattebarriärerna mot hushållsnära tjänster minskade skulle troligtvis många svenskar välja att köpa en del tjänster och minska på sitt arbete hemma. Stressnivån i samhället skulle minska.
Att öppna upp marknaden för omvårdande tjänster skulle samtidigt välkomnas av dem som, exempelvis, vill spendera sin löneförhöjning på bättre skola för barnen hellre än större bil. Bättre förutsättningar för tjänstesektorn är nyckeln till lösningen av en hel del av Sveriges problem. (SNB)
DEBATT
Nima Sanandaji är vd för tankesmedjan Captus.