Herr Spiegel
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
"Har han märkt Herr Spiegel vad snabbt vi går mot ljusare tider? På sikt blir det riktigt ljust! Mot slutet av 2010-talet kommer vi i Västervik att få 2500 ny arbetstillfällen genom att vi investerar 800000000 skattekronor i något stort byggkomplex! Hur jag vet? Vet man varifrån man kommer ser man vart man är på väg. År 2008 ska vi investera 80000000 i en multihall som stöd för Holiday Clubs etablering, det ska ge minst 250 nya jobb. I slutet på 1990-talet fick skattekollektivet betala nära 8000000 till en hall och annat för tullen och färjetrafiken, det gav knappt 25 arbetstillfällen under en kort tid. På 80-talet byggde vi en pallfabrik som väl hade ett restvärde på 800000 och som inte ens gav arbete åt 2,5 knegare. Ser han det magiska talet 10 Herr Spiegel? Var 10:e år stöder vi någon etablering med 10 gånger så mycket pengar som vid förra tillfället mot löfte om 10 gånger så många arbetstillfällen. 2020-talet ligger långt fram i tiden men då lyser alltid solen från en klarblå himmel i vår medelstora stad."
Tack för historiken och profetian. Jag vet att mycket stämmer - och skulle väl kunna tillägga både fiskfabriken och gamla Tannin. Förresten lockades Electrolux hit en gång i världen med att kommunen byggde dess fabrik. Vi vet hur det gick.
Optimistisk som jag är tror jag absolut på ljusare tider. Det är bara att konstatera att det blir ljusare med någon minut för var dag som går.
Och i ICA-kuriren läser jag en beskedlig och tunn intervju med Göran Persson, där den stora nyheten är att han vill lära sig mer om fåglar, han kan ännu så länge bara 25 sorter eller arter eller vad det heter. Men nu, just i dessa dagar väntar han på tranorna i sitt Torp.
Jo, jag glömde att han är så lycklig en människa kan vara med det nya livet. Grattis!
"Och Mona tackar så hjärtligt! Får vi kanske höra i dag sedan hon valts till ny partiledare.
Hon brukar ju tala om sig själv i tredje person, när hon är som mest i rampljuset. Ni kommer väl ihåg när hon talade om kampanjen "Mosa Mona!", när hon inte blev partiordförande förra gången. Det lät som om det var någon annans fel att hon felparkerade stup i ett, inte betalade böterna, slarvade med dagisräkningarna och köpte Toblerone på ministerkortet. I dagarna har det kommit fram att sosseveteranen Enn Kokk, som bevistat alla partikongresser i modern tid, inte får komma på dagens, efter hans kritik mot Mona för hennes opålitlighet och slarvighet och förmåga att inte hålla tider och möten.
Men det får hans fru, förra talmannen Birgitta Dahl, hon som vurmade för skräckväldet i Kambodja.
Nu kan nog Mona också behöva mina gratulationer, när bara drygt hälften av de egna partivännerna håller på henne. Jag önskar henne måttlig framgång, så hon blir kvar ett bra tag i sina roller.
Förresten blir Nalin Pekgul hennes partisekreterare, har jag räknat ut. Så bra så att Marita Ulfskog får fortsätta tror jag tyvärr inte att det blir.
Nyligen hörde jag något väldigt bra. Riksgälden, med förre moderatledaren Bo Lundgren som chef, hade räknat ut att landet gick med 112 miljarder i vinst förra året. Ett par nationalekonomer föreslog att pengarna borde delas ut till alla svenskar, ung som gammal. Det skulle bli12 444 spänn per skalle. En tvåbarnsfamilj skulle få ca 50 000, ett inte oävet tillskott.
Och så läste jag vidare att utförsäljningen av sex statliga företag skulle ge ännu lite mer om det bleve en annan bonus till det trägna folket i stället för att betala av på statsskulden.
Jag tycker vi kör så det ryker. Statsskulden kan väl våra barn och barnbarn ta hand om. De är ju så gamla vid det här laget.
För över 100 år sedan, 1897, infördes en sjuskalig betygsmodell i Sverige. På min tid fick vi välja mellan betygen A, a, AB, Ba, B, BC och C.
Nu ska det bli så igen.
Visst går utvecklingen framåt.
1962 fick vi den idiotiska 1-5-skalan, som skulle fördelas så att 7 procent fick ettor, liksom 5:or, 24 procent 2:or, 38 procent 3:or och 24 procent 4:or. Inte helt beroende såldes, och om jag uttrycker mig försiktigt, hur mycket eleverna verkligen kunde.
Sedan kom bokstavskombinationerna MVG, VG, G, IG och streck.
I min bok får skolpolitikerna från 1962 och fram till nu C, 1 och streck. Men riksdagsmän kunde ni vara.