Herr Spiegel
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Lördagens Spiegelinlägg anger beträffande det kommunal-privata affärsprojektet Holiday Club, att undertecknad skulle ha angett att det skulle finnas andra projekt lämpliga för lokalisering i Västervik.
Herr Spiegel anger att det är omoraliskt att inte redovisa projekten.
Herr Spiegels tidigare omfattande journalistiska aktiviteter gör sig påminda genom att förvränga vad jag faktiskt har angivit i min insändare i den aktuella frågan. (VT d. 11 juni 2007). Som svar på ett inlägg från kommunalrådet Hjalmarsson där han anger att det knappast finns projekt med motsvarande omfattning och värde som Holiday Club. Vad jag angav i min insändare var exakt följande: ?Till sist, kommunalrådet kan inte i dag upptäcka några projekt med utvecklingskraft som Holiday Club. Men går kommunledningen ut och erbjuder partnerskap och avsevärda ekonomiska stöttningar så finns säkert sådana projekt?. Detta får Herr Spiegel till att jag skulle vara omoralisk som inte anger exempel på projekt? Läsarna av Spiegelspalten gör sannolikt en rätt och annorlunda bedömning än den som Herr Spiegel presenterar!"
ARNE ANDERSSON
Tack för inlägget. Så utmärkt att låta läsarna avgöra min drummelaktighet, när jag begär att förre riksdagsmannen och kommunalrådet lättar på förlåten och anger något av de projekt som "säkert finns". Vari består för övrigt "förvrängningen"?
Det är visst en budget på gång som ockuperar allt politiskt intresse. Mona Sahlin är mera förbannad än hon trodde hon skulle kunna bli över bidragsnedskärningar. I Dagens Nyheter kallar annars inte så borgerliga Barbro Hedvall socialdemokraterna för "ett bidragsparti" och levererar följande kommentar: "I socialdemokraternas Sverige ska alla ha råd att vara arbetslösa."
Sug på den sanningen - och fråga vart det gamla arbetarpartiet tagit vägen.
Monas framträdande hos KG Bergström gav bara en, säger en, mager nyhet i budgetsammanhang: "Papper" som inte tog ut föräldraledighet när barnen var små, ska få göra det när barnen är tonåringar.
Så bra, säger säkert 15-åringarna att det kommer en främling hem och styr upp vår tillvaro.
Själv förundras jag över fantasins förmåga att överträffa verkligheten. Trodde i min enfald det fanns viktigare frågor för såväl papper som mammer och ungar och hela samhället.
Norrköpingsfrågan, som jag hittar på Expressens nätupplaga är i alla fall intressant. I stora rubriker basuneras ut att så många som upp emot 500 ungar i den staden kan bli utan barnomsorg, eftersom föräldrarna inte betalar. Hemsk kommun, ska man väl tro. Storleken i tragedin beror väl dock på, just det, att precis så många föräldrar vill åka snålskjuts.
Tittarna levererar också ett handfast besked på frågan om barnomsorgen ska dras in om föräldrarna inte betalar: ja, säger 87,2 procent.
Jag tror inte vi behöver byta ut folket.
Mitt i debatten om skatter, bidrag, anslag, beskyllningar för att gynna de rika, klasskampen, vad skolan är till för etcetera, drämmer kvällstidningen på löpet till med Världshändelsen; "Carolas tänder lossnar!"
Vi borde genast avbryta allt tjafs om politik och hur vi ska ha det. Och rycka till undsättning. Både papper och mammer och ungar och alla andra.
Globen ska få en hiss utanpå, en fantastisk möjlighet till oanad utsikt över huvudstaden, en turistattraktion. Skam den som ger sig. Nog borde Västervik kunna prestera något ännu häftigare. Linbanan från Gertrudsvik till Ekhagens golfbana är en början. Läggs Tjustbanan ner kör vi linbana till Linköping, och medan vi ändå är igång till Åre och Ventspils och?, ja, det får ni hitta på själva. Till Kalmar behövs inget.
Kom nu med förslag och var inte så blyga!
herr.spiegel@tele2.se