HM?
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Fast vad vi främst gladde oss åt var förstås att hon skrivit så hjärtskärande och härligt om katter, speciellt om den vilsna och övergivna Rufus, som snart hade arbetat sig in i familjens närhet och bevakade sin plats på en stol i köket.
Vi såg också särskilt under ett hemmareportage hur Doris Lessings feta innekatt helt ogenerat spatserade på soffans rygg och matbordet. En sympatisk äldre dam, tyckte vi.
Ja, hon är ju med sina snart 88 år den äldste som fått Nobelpriset och den elfte kvinnan i ordningen. Bara 91 män har erhållit utmärkelsen.
För sent, säger många. Jag vet inte det, hon är ju fortfarande högst produktiv,
Men här finns två skolor. Antingen göra så här eller också uppmärksamma talanger, ge dem en skjuts i utvecklingen. Då föreligger dock en risk för att det kan gå snett. Å andra sida skrev Le Monde 1979 (läser jag i akademiledamoten Kjell Espmarks bok Litteraturpriset):"Vad tjänar det till att slå in öppna dörrar genom att ge priset åt internationella bästsäljare?"
Ja, säg det. Får bara hoppas att Doris hinner sätta sprätt på kulorna innan det är för sent.
Att Akademien genom åren svängt med hyllningarna mellan banbrytande nya namn och etablerade pensionärer kan också ha sin grund av ett oklart testamente. För övrigt står det i testamentet att det är det gångna årets prestationer som ska belönas.
Det blir ju lite svårt, i alla fall i litteratur, där kandidatförslagen ska vara inlämnade i januari. Då får författarna manipulera lite taktiskt med sina bokutgivningar.
Återstår frågan hur Nobels krav på att prestationen ska ha gjort "mänskligheten den största nytta" ska tolkas. Eller ännu svårare att tyda det speciella tillägget för just litteraturpriset: som ska tilldelas den som "producerat det utmärktaste i idealisk riktning". Varje gång jag ska söka förstår jag inte vad som menas.
Hoppas den fräna tanten kommer och sätter lite fart på Nobelfesten, som jag träget går på varje år.
Ett tips till ett annat år om ni tänker delta i vadslagningen. När SvD inför förra årets utmärkelse frågade vem olika personer önskade som pristagare, sa Ebba Witt-Brattström: Doris Lessing.
Hennes make, Horace, kanske inte kunde effektuera beställningen omedelbart.
Al Gore och FN:s klimatpanel får dela på Fredspriset. Fast det borde ha varit kanadensiska inuiten Sheila Watt-Cloutier, som fått det, hon som först rapporterade om glaciärsmältningarna. Jag noterar två bra reaktioner i AB:s nättidning.
1. Inte Al Gore. Hycklaren som åker omkring över hela jorden i sitt privata jetplan, som formligen spyr ut koldioxid. Och föreläser om att man inte ska släppa ut koldioxid och tycker att alla andra ska skämmas för att dom åker bil till jobbet. Han borde få första pris i dubbelmoral i stället.
2. För att ni ska se hur opolitisk jag är tar jag nästa förslag på vem som borde ha fått priset: "Finns väl bara en. George W. Bush som i sin strävan för fred har skapat samförstånd mellan religioner och regioner. Han har även bidragit till ökad rörlighet hos det irakiska folket. Hellre 10 irakier i Södertälje än 1 i Bagdad, som han brukar säga."
Överum, jag säger bara Överum. Vad har folket där gjort för illa? Om Gamleby inte kan behålla sina tandläkare är det väl inte Överum som ska straffas? Gamlebyborna får väl åka dit, i stället för tvärtom. Precis som när skolnedläggningar diskuteras och landsbygdsungarna ska bussas in till stan. Varför inte bussa stadsungarna till välfungerande skolor på landsbygden? Fråga, kom.
I Time läser jag slutligen något upphetsande. En känd gubbe, fem år äldre än Doris, utbrister: "Jag känner mig jättebra, och jag har sex nästan varenda dag. Nästan på måndag, nästan på tisdag, nästan på onsdag?"
Fast nu är det ju lördag.
herr,spiegel@tele2.se