DEBATT: Högre krav för studier

De antagningsregler som gäller nu gör val av perifera ämnen - Leijonborg nämner exemplen vinkunskap och skoterkörkort, kommentarer överflödiga - högintressanta. Dessa tre ämnen tillhör de så kallade lokala tillvalskurser som exploderade på 90-talet. Då var regeringens ambition att så många som möjligt skulle studera på högskolan, inte att de som gjorde det hade förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.
De siffror Leijonborg redovisar talar sitt tydliga språk. Ett exempel: 1997 läste 32 procent av eleverna ett B-språk - som kan vara franska, tyska eller spanska - vidare genom hela gymnasiet, sammanlagt 6 år. I dag är den siffran lägre än 16 procent.

Siffrorna visar hur skrämmande snabbt utbildningskvaliteten försämras i Sverige. Hur ska dessa elever med gymnasiebetyg i " Varför gör det så ont i min själ?", vilket de kan få i Växjö, men inga djupare språkkunskaper, kunna klara av kraven på högskolan? Svaret är att de kan de inte. Därför sänks också kraven på högskolan successivt - studenterna kan helt enkelt för lite när de kommer. Därmed kan de också för lite när de lämnar högskolan.
Detta är livsfarligt för Sveriges framtid. Utbildningsministerns förslag är mycket angeläget.

Debatt: Högre krav för studier

Bra, ministern. Den som söker till högskolan måste ha godkända betyg i matematik, svenska och engelska för att vara behörig. Det tycker utbildningsministern Lars Leijonborg, som vill komma åt de omfattande taktikvalen.