Höj hastigheten till 130
Höjd hastighet. Det är inte så enkelt som att höjda hastigheter leder till fler olyckor, menar artikelförfattarna. Tvärtom borde regeringen nu överväga den höjning av högsta tillåtna hastighet som man tidigare utlovat. Foto: Henrik Montgomery/SCANPIX
Foto:
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Inför valet gjorde Kungliga Automobil Klubben, KAK, en partienkät om hastighetsgränsen på motorväg. Samtliga partier i Alliansen svarade att de kunde tänka sig högre hastighetsgräns än dagens 110 km/h. Moderaterna, kristdemokraterna och folkpartiet nämnde siffran 130 i sina svar.
Moderaterna svarade att "Vi anser därför att alla vägar som har byggts för en högre hastighet, bortsett från vissa anpassningar nära storstäder, återfår den hastighet som förut var gällande, när hastigheten var 130 km/tim. Den totala fordonsparken har också blivit säkrare, vilket är ett ytterligare argument för ökade hastigheter."
Centerpartiet svarade att "Vi ser inom ramen för sådana flexibla hastighetsgränser utrymme för en hastighetsbegränsning som är högre än dagens."
Vi blev därför mäkta förvånade när vi häromveckan kunde läsa ett uttalande där infrastrukturminister Åsa Torstensson meddelade att regeringen kommer att presentera en proposition den 22 mars om hastighetsgränser där dagens system ska kompletteras med hastighetsgränser på 40, 60, 80, 100 och 120 km/tim.
I EU är det i dag bara Cypern som har lägre högsta hastighetsgräns på motorväg än Sverige. Är det inte dags för en ny regering att ompröva gårdagens trafikpolitik och istället satsa på fler motorvägar och anpassa EU-anpassa hastighetsgränserna till 130? Särskilt mot bakgrund av de svar som regeringspartierna gav KAK före valet?
Erfarenheterna från andra länder av att höja hastighetsbegränsning är goda. Danmark höjde högsta tillåtna hastighet på delar av motorvägsnätet år 2004 till 130 km/h. Där har antalet olyckor blivit färre och bilisterna följer hastighetsgränserna bättre både på motorväg och på andra vägar. Den långsiktiga trenden är att olyckorna blir allt färre på de danska vägarna.
I USA fanns det under många år en nationell maxhastighet på 55 miles per timme vilket motsvarar ca 88 km/h. 1995 beslöt den dåvarande republikanska kongressmajoriteten att delstaterna själva fick besluta om hastighetsgränser. Debattens vågor gick höga om effekterna av detta beslut. Ett antal delstater höjde hastighetsgränsen till 70, 75 eller 80 miles per timme.
I dag vet vi resultatet av de höjda hastighetsgränserna. Nya data från National Highway Safety visar att olycksrisken i dag är lägre än någonsin sedan de nationella motorvägarna byggdes för 50 år sedan. Under åren 1995 till 2000 har personskadorna minskat med 37 procent och dödsolyckorna med
Sambandet mellan hastighetsgränsen på motorväg och trafiksäkerheten är uppenbarligen inte så enkelt som man kan tro av den svenska debatten.
Nyligen konstaterade Folksam att potentialen för ökad trafiksäkerhet finns i bättre bilar och vägar och inte bara i trafikantbeteende. Det borde stämma till eftertanke om dagens ensidiga svenska satsningar på hastighetsövervakning med bland annat kameror.
KAK har därför nu skrivit till infrastrukturminister Åsa Torstensson och uppmanat regeringen att ta fram en ny trafikpolitik med ökade satsningar på säkrare och effektivare vägar med 130 som högsta tillåtna hastighet. I regeringsunderlaget finns det i dag en majoritet för 130 som högsta motorvägsfart från (m), (kd) och (fp). 130 borde vara regeringens förslag.
(SNB)
DEBATT
Christer Zetterberg är ordförande i KAK. Anders Ydstedt är ordförande i KAK:s expertråd.