DEBATT: Holiday Club - en glädjeskräll för Västervik?

Så stod det överst på ledarsidan i VT den 15 juni 2006 när avsiktsförklaringen mellan kommunen och Holiday Club blev offentlig, men då utan frågetecken.
Ledaren tog upp fler saker, vikten av externa privata initiativ för att få till stånd en sådan här möjlighet, att en etablering kan innebära en miljardinvestering med flera hundra nya jobb samt att "erfarenheten visar att investeringar av det här slaget vanligen får åtskilliga positiva följdeffekter. Inte minst har det gynnsamma psykologiska effekter på affärsklimatet".
I slutet uppmanade ledaren de kommunalt ansvariga att fylla sin uppgift och att jämna vägen för Holiday Club, men varnar för att göra det med dolda subventioner.

Kommunen förhandlar med Holiday Club för att Västervik behöver utveckling - fler jobb i privat sektor. Sedan 1990 har vår kommun tappat nio procent av sin befolkning, medan den i landet ökat med tre procent. Kommunens analys är att besöksnäringen är en rimlig kandidat till att skapa fler jobb. Den är en av två sektorer, av totalt elva, som sedan 1990 lyckats ökat sin sysselsättning i kommunen. Electrolux flytt har stärkt oss i synen att besöksnäringen representerar en bättre framtida möjlighet än en traditionell tillverkningsindustri som trängs alltmer av hård internationell konkurrens. Samtidigt ska vi givetvis på alla sätt försöka behålla den industri vi har.
Vår syn är att Holiday Club representerar en väldigt god möjlighet att ordentligt stärka besöksnäringen och därmed bryta Tjustbygdens/Västerviks kommuns långa neråtgående trend. En enig kommunstyrelse gjorde en liknande bedömning när den ställde sig bakom avsiktsförklaringen mellan Holiday Club och kommunen i juni 2006.
Avsiktsförklaringen har hela tiden sagt att ett eventuellt framtida avtal ska bygga på ett upplägg liknande det i Åre, vilket innebär möjligheten att kommunen medverkar. VT konstaterade den 16 juni att "När Holiday Club etablerade sig i Åre investerade kommunen omkring 100 miljoner ibland annat ett upplevelsebad och en multihall". Jag hade även Åreupplägget i tankarna när jag i min debattartikel i VT 3 juli 2006 skrev följande: "Kommunen måste självklart se till att infrastruktur och annan kommunal service byggs ut i området och kanske måste vi även lokalt, såväl kommun som näringsliv, vara beredda att medverka också på andra sätt".

Det fanns inget inledande frågetecken i VT:s ursprungliga rubrik, men sedan en tid haglar de. Man är orolig för kommunens villkorade markköp för golfbanan med mera, och det verkar som man numera även tvivlar på besöksnäringens framtid (VT 8 december 2006). VT försöker också förmedla en bild av att jag bytt åsikt - det är inte korrekt. Det är samma avsiktsförklaring som gällt hela tiden. Därför borde inte heller möjligheten av kommunens medverkan, i exempelvis en multihall, vara någon nyhet efter ett halvår. Istället har tidningen valt att bortse från det publicerade innehållet i avsiktsförklaringen och kallar nu varje kommunal medverkan för en dold subvention.
Det kommer inte att finnas några okända eller dolda subventioner, men självklart gäller avsiktsförklaringen. Inget kommer att döljas eftersom varje avtal och dess villkor kommer att redovisas för fullmäktige för ett slutligt godkännande.

Vad är då en kommuns uppgifter - att vara till nytta för medborgarna genom att gemensamt lösa de uppgifter som bättre och effektivare tillhandahålls kollektivt än individuellt. En berättigad fråga är givetvis att, om en multihall är så bra och har så positiva effekter varför investerar då inte den lokala besöksnäringen hela beloppet? Anledningen är att besöksnäringen i vår kommun än så länge består av många små företag, oftast utan betydande kapital. Det är inte rimligt att den typen av entreprenörsföretag ensamma ska stå för investeringen. Att effekterna är spridda medför att de är svåra att direkt påvisa hos företagaren. Därför kan de positiva följdeffekterna delvis ses som kollektiva nyttigheter, precis som kommunens övriga näringslivsverksamhet inom till exempel Västervik Framåt. Ett annat skäl till kommunens medverkan är att vi själva kan ses som en av de största aktörerna riktade mot besökande via ägandet i Lysingsbadet. Vi bör av den anledningen medverka precis som flera i det lokala näringslivet gjort.

Inför beslutet måste vi inse att utan lokal medverkan i en multihall ändras förutsättningarna i avsiktsförklaringen för Holiday Club, och det finns därmed en risk för att projektet faller. Mot den risken ska vi ställa att det för Västerviks medborgare rör sig om ett betydande belopp och att projektet, även med en lokalt finansierad multihall, inte är helt riskfritt. Det är en svår men viktig avvägning. I dag går det inte att upptäcka några alternativa projekt med motsvarande utvecklingskraft.
Jag är därför positiv till kommunens medverkan. Med stor sannolikhet är det här den bästa möjligheten vi får på mycket länge att stärka besöksnäringen på ett så avgörande sätt. Samtidigt kan vi definitivt etablera Västerviks kommun som en året runtdestination.Fotnot. Brevet kommenteras på ledarplats i torsdagstidningen.

Debatt: Holiday Club - en glädjeskräll för Västervik?