Hoten mot vittnen

Hillevi Engström.Foto: Scanpix

Hillevi Engström.Foto: Scanpix

Foto: Fotograf saknas!

Västervik2007-07-25 00:25
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Hela vårt rättssystem bygger på att människor är beredda att komma till domstol och berätta vad som hänt. Därför finns det en lagstadgad plikt att vittna och därför kan ett vittne bli polishämtat eller få vitesföreläggande om han/hon uteblir. Men det är en sak att tvinga ett vittne till rätten, en helt annan sak att få ett vittne att verkligen vittna om det hon eller han har kunskap om.
Benägenheten att vittna börjar urholkas, vittnen "glömmer" vad de tidigare uppgett sig ha sett eller agerar i rätten på ett sådant sätt att vittnesmålet inte kan användas som bevisning. Det finns en viktig orsak; påtryckning, hot och våld. Det vittne som får anonyma sms, samtal eller e-post med ett innehåll som inte kan missförstås av typen; vi vet vem du är, var du bor och vad du tänker göra är det lätt att känna sympati med. Vad får honom eller henne att våga berätta sanningen?

Hoten blir sällan verklighet men de skrämmer förstås och vem vågar säga när det ligger allvar bakom eller inte? När till och med åklagare och poliser blir utsatta för attentat och repressalier blir förstås vanliga människor skrämda och undrar vem som kan skydda dem. Jag menar att regeringen nu måste ta initiativ till konkreta åtgärder för att bättre stödja brottsoffer och vittnen och mer kraftfullt bekämpa övergrepp i rättssak.
De vittnesskyddsprogram som finns behöver utvecklas och dessa åtgärder kan i sin yttersta form ge ett mycket bra skydd - det kan då handla om att personen får nya identitetsuppgifter och tvingas bryta med sitt tidigare liv och sina vänner. Detta är en extrem åtgärd som är inriktad på de allra grövsta fallen. Det som nu måste till är åtgärder som gör att vittnen och brottsoffer i mer normala fall verkligen får ett skydd och upplever konkret trygghet både för att våga anmäla brott och för att vittna i domstol.
Vad händer under tiden mellan brott och rättegång, i avvaktan på en lagakraftvunnen dom eller efter avtjänat straff? Hur kan hot- och riskbedömningarna bli bättre? Detta är ett eftersatt område. Vad kan jag som medborgare kräva att polisen ställer upp med, vilka rättigheter har jag när jag gör min plikt? Det är inte tillräckligt med ideellt vittnesstöd under själva rättegången. Övergrepp i rättssak är mycket allvarligt och därför måste lagföringen öka men även mer subtila hot och påtryckningar ska tas på allvar.
Den förre justitieministern tog tyvärr inte detta problem på allvar. Vi har nu en alliansregering och en moderat justitieminister. Denna problematik kräver krafttag. (SNB)
DEBATT
Hillevi Engström är moderat riksdagsledamot och ledamot i justitieutskottet. 
Läs mer om