Republikanernas nye vice presidentkandidat Paul Ryan tillhör "den konservativa flygel som på senare år har manifesterat sig i Tea Party-rörelsen [och] har framhållit Ayn Rand som sin intellektuella förebild" (SvD 12/8). Vän av ordning undrar förstås hur detta går ihop, med tanke på att Rand är ungefär lika närstående konservatismen som Karl Marx.
Sannolikt är det taktik, med anledning av att Rands böcker säljer bra i USA. Det märkligaste är dock inte att Rand på ett litterärt undermåligt sätt formulerat en ultraliberal utopi som nu får uttalat stöd av en seriös toppolitiker. Ännu märkligare är att republikanernas presidentkandidat Mitt Romney anses ha utsett Paul Ryan som ett försök att blidka konservativa väljare, i synnerhet Tea Party-rörelsen.
Det finns en skillnad mellan amerikansk och europeisk höger som är viktig att förstå, och som kan vara värd att sätta fingret på nu när det drar ihop sig till presidentval. Många gånger ter sig onekligen "conservatives" i USA mycket liberala, samtidigt som så kallade "liberals" är vad vi skulle kalla socialdemokrater. I USA kallas i själva verket allt som anses högerpolitiskt för konservativt, medan allt vänsterpolitiskt kallas för liberalt - oavsett vilken ideologi som politiken ifråga egentligen hör hemma i.
Detta grundar sig, kort och gott, i att USA har bibehållet den distinktion mellan höger och vänster som uppstod efter franska revolutionen 1789. När den ideologiska liberalismen blivit alltmer populär inom västerländsk höger under 1900-talet, har man inom amerikansk höger haft något slags beröringsskräck med begreppet liberalism. Därför förblir vänsterpolitiska personer synonyma med liberaler. Även i Europa har den liberala ideologin blivit mycket populär, både till höger och vänster. Men här har istället liberalismen och konservatismen kommit att identifieras som höger, medan socialismen är vår vänster.
Därför är det alltid förvirrande när svenska medier talar om konservativa respektive liberaler i amerikansk politik, eftersom det betyder någonting i grunden annat än när vi använder dessa begrepp. I själva verket borde vi hänvisa till de amerikanska väljarna som vänster och höger i stället för liberaler och konservativa - för det blir helt enkelt fullständigt fel idag för vanliga människor när de får amerikansk politik förklarat för sig.
Om konservatismen är den ursprungliga högern, så är i vilket fall liberalismen onekligen mera i mitten - det borde alla kunna vara överens om. På samma sätt borde alla bedömare kunna vara eniga om att den amerikanska mitten är betydligt mera frihetlig än den svenska mitten. Och det är detta som är det viktigaste perspektivet när man ska förstå amerikansk politik.
Givet detta blir det möjligt att förstå hur ultraradikala liberaler, konservativa och kristen höger kan samsas i ett och samma parti. Det är ungefär som socialliberaler, socialister och vänsterkristna lyckas hålla ihop i det stora svenska partiet Socialdemokraterna. Fast tvärtom. I ljuset av detta blir det sedan möjligt att begripa Ryans hänvisning till filosofen Rand. Ungefär som makarna Myrdal - samtida med Ayn Rand men med en helt annan slags samhällsutopi - tidigare hyllades av Socialdemokraterna.