Hur ska landsbygdens befolkning kunna känna sig delaktig i kommunen?

Västervik2012-12-10 00:01
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

I den nu pågående omstruktureringen av skolorna främst på landsbygden i kommunen kan man som landsbygdsbo fråga sig hur tror ni att vi ska känna någon samhörighet med övriga delar av samhället?

Lantbrukarnas Riksförbund, LRF, bjöd in i början av mars in företrädare för de två nu styrande partierna i kommunen tillsammans med företrädare för skogs-, mjölk- och kött branschen i området. Alla medverkande var rörande eniga om att om vi skulle få tillväxt inom de så viktiga gröna näringarna så måste vi ha bra förutsättningar att leva och verka på landsbygden.

Vi utgör en betydande del av det lokala näringslivet och vi skapar många arbetstillfällen för andra företag i området. De frågor som vi lyfte upp var bra vägar, bra kommunikationer, fungerande basservice och skolor på alla orter. Bara ett par dagar efter mötet kunde vi läsa om Västerviks kommuns stora budgetunderskott. Vi var nog många som förstod var besparingarna skulle ske, men att starta upp en ny nedläggning av landsbygden utan att ha gjort en analys av hur förra skolnedläggningen påverkade de olika orterna och kommunen ekonomiskt och socialt känns nära på panikartat.

Tänk om vi som företagare skulle hantera våra företag på samma sätt som kommunen sköter sitt uppdrag! Vi är säkra på att alla berörda orter kommer att belysa hur just deras ort kommer att påverkas. Det är ingen tvekan om att orten kommer att stagnera och att vi inte kommer att se den in/tillbaka flyttning av barnfamiljer som vi är så beroende av. Mycket av den kulturella samhörigheten med skolavslutningar och luciahögtider och dylikt, riskerar att försvinna men även vardagliga saker som fritidsaktiviteter lokalt kommer också att påverkas.

Vi som driver företag på landsbygden ser ett stort bekymmer med att kunna attrahera anställda till att bosätta sig där vi har våra företag för att kunna försörja företagen med arbetskraft. Vi kan inte förlita oss enbart på medelålders anställda som ej har barn i skolåldern. Våra företag kommer att ha behov av arbetskraft i alla åldrar för att hänga med i utvecklingen.Även vi som företagare kommer att har ett stort behov att få våra livspussel att fungera.Vi kommer att få köra många mil för att kunna skjutsa de yngre till skolan när vi har långa arbetsdagar som förmodligen inte överensstämmer med skolskjutsarnas tider på morgonen . De som arbetar i staden eller i de större samhällena kan ju lämna barnen på vägen men vi ska ju tillbaka till bostadsorten, en resa på kanske 4-6 mil per morgon. Det kan ju påminnas om att dessa resor får ej göras kostnadsavdrag i deklaration för dom är ej resa till arbete utan vi landsbygdsbor får stå för hela kostnaden. Vi boende på landsbygden ser alla de saker som vi borde kunna få hjälp med från kommunen försvinna en efter en. Vilken service blir kvar för oss som betalar samma skatt som alla andra? Fråga är verkligen berättigad!

Det är bara sophämtning och omvårdnad av äldre i hemmen som kommer att bli kvar av avgiftsfinansierad service förutom barnomsorgen som stannar kvar på landsbygden.

Någon avgiftsfri verksamhet kommer inte att finnas.Kommunen kommer inte att hjälpa oss med fiberteknik till bredband som vi själva måste ordna på landsbygden. I andra kommuner går kommunen in med medfinansiering men inte här.Vår förhoppning är att kommunen kommer att axla sitt ansvar nu när Harald Hjalmarsson kommer att ingå i det politiska råd som LRF initierat på riksnivå,som ska lyfta de viktiga landsbygdsfrågorna och inte bara se staden som norm i samhället.

LRF :s kommungrupp i Västervik inbjöd de politiska partierna i kommunen till ett föredrag om “Lantbruket och slutet på oljesamhället”i oktober. Efter att ha lyssnat på det så står det klart att det är landsbygden som kommer att vara otroligt viktig i framtiden för hela vårt samhälle.

Använd ert sunda förnuft och tänk om, tänk rätt!

Läs mer om