Frågan är om dina prioriteringar har varit de rätta?
Vi som arbetar ute på fältet, eleverna och dess föräldrar anser att vi har rätt att få ett svar från dig eller har dina partikamrater satt munkavle på dig? Svaret på denna fråga och svaren på andra frågor, se nedan, kommer vi nog aldrig att få! Eller?
Du har flertalet gånger sagt om rektorerna skulle se att kvaliteten skulle sjunka i förskola, fritids och skola, är du beredd att höja elevpengen för att hindra detta. Är du verkligen beredd att riva upp beslutet som togs den 22 december 2011 med en sänkt elevpeng på cirka 2000 kronor/elev och höja denna?
Vi anser att denna fråga är av stor vikt. Detta på grund av att de 8 miljoner som nämnden pratat om, redan är ”öronmärka”. Den sänkta elevpengen på cirka 2000 kronor/elev som vi har i dagsläget kommer sannerligen att medföra att nämnden sparar de övriga 25 miljonerna på förskola, fritidshem och skola eller har vi fel?
När man sitter med detta scenario, dyker fler frågor upp i huvudet!
Betyder den psykiska hälsan och den sociala förmågan något för dig eller är det bara de teoretiska kunskaperna som räknas?
Hur garanterar du att de barn som behöver ”extra stöd” utöver det vanliga får det nu när ni valt att avveckla de särskilda undervisningsgrupperna? Ni ville ju utveckla övriga skolor till att kunna bemöta alla elevers behov. Detta förutsätter mer pengar/resurser definitivt ingen minskning.
Vi skulle också vilja veta hur du tänker om dessa uttalanden från dig:
”Kvaliteten på lärarnas undervisning betyder mer än antalet elever per lärare”. Hur mäter du lärarkvalitén på undervisningen?
”Resultatet räknas”, säger du – vilket resultat?
Det finns en rapport från skolverket, ”Kommunalt huvudmannaskap i praktiken”, som är en kvalitativ studie, skriven av Anna Ekström och Gunnar Iselau. Man kan läsa i sammanfattningen av rapporten följande:
”Av intervjuerna framgår att det inom kommunen finns skilda meningar om vem som har huvudmannens uppdrag och även hur huvudmannaansvaret ska hanteras. Denna bristande samstämmighet kan tyda på att innebörden i huvudmannaansvaret i praktiken har en undanskymd roll i den kommunala politiska verksamheten. Fokus ligger mer på nämndens operativa ansvar än kommunledningens yttersta ansvarstagande för skolans kvalitet och måluppfyllelse.”
”Intervjuerna visar genomgående på en separation mellan befogenhet och ansvar i det kommunala huvudmannaskapets utförande. Makten som ger befogenhet över ekonomin och den övergripande organisationen finns i den högre politiska ledningen, medan ansvaret för verksamhetens kvalitet och måluppfyllelse är förlagd längre ned i organisationen. Detta innebär att det är nämndnivån och förvaltningsnivån som får ta det yttersta, och inte bara det operativa huvudmannaansvaret för kvalitet och måluppfyllelse i kommunens skolor. I praktiken kan detta ansvar skjutas vidare nedåt till rektorer och lärare.”
”Intervjuerna visar att det finns en problematik som innebär att politikerna ser de nationella målen för skolan mer som ambitiösa visioner än som underlag för styrning av sin skolverksamhet. Målen i läroplanen är avsedda att vara en utgångspunkt för huvudmannen, dels för att skapa en ändamålsenlig skolverksamhet, dels för att bedöma de uppnådda resultaten. Om resultaten visar att målen inte uppnås, är det huvudmannens ansvar att vidta åtgärder som höjer kvaliteten i skolverksamheterna genom bland annat omfördelning av resurser och förändring av organisationen. Genom ett gemensamt nationellt måldokument vill staten garantera likvärdigheten och kvaliteten i landets skolor.”
Frågan är om Roger Psajd och kommunledningen, kommunfullmäktige och kommunstyrelse känner igen sig i detta? Kanske nästa ”historia” handlar om att dessa kommer med dåliga bortförklaringar och börja skylla på varandra.
Henrik Frånlund
4-9 lärare
Andreas Wiklund
F-6 lärare
Lotta Lundh
förskollärare/förskoleklass
Ann-Christine Andersson
fritidspedagog