Indiens problem med våldet
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
I Nepal, längst i norr på det som kallas den indiska subkontinenten, har samtidigt demokratiska krafter beslutat bilda regering tillsammans med maoisterna, med sikte på nyval.
Maoisterna, som i tio år bekämpat både demokrati och kungamakt med samma terror som tigrarna i Sri Lanka sedan 1980-talet, skulle alltså ha sett ljuset.
I Sri Lanka tycks fredsprocessen med Norge som medlare gå bakåt. Tigrarna vägrade nyligen att komma till ett möte i Oslo. De ogillar att ha blivit terroriststämplade. Det innebär nämligen att det blir svårare att få och tvinga sig till pengar från tamiler på andra håll i världen.
Sri Lanka har 20 miljoner invånare, Nepal 28. Det är inte mer än i en medelstor delstat i Indien, som har över en miljard. Indien är regionens stormakt. Men med en för sin egen självkänsla pinsam oförmåga att bidra till fred i sina små grannar.
Indien har i dag ambitionen att bli en tungviktare även ekonomiskt. Sedan 1990-talet har tillväxten varit god.
Indien ligger långt efter Kina. Indien har utvecklingsöar i ett vidsträckt ulandshav. Hindren för utveckling är uppenbara: kastväsen, byråkrati, bristande kommunikationer och energiförsörjning.
Men Indien har ytterligare ett problem - risken för våldsam konflikt, utanför och inom landets gränser. Den demokrati man med rätta är så stolt över innebär därvidlag faktiskt problem. Demokrati kan sinka, och demokrati innebär att man måste ta hänsyn till andra.
När inbördeskriget bröt ut i Sri Lanka 1983 försökte Indien påverka. I flera år hade man en stor fredsbevarande styrka där. Den misslyckades vinna de två sidornas förtroende och drogs tillbaka. 1991 mördade en tamilsk självmordsbombare Rajiv Gandhi, vilken som premiärminister varit ansvarig för beslutet att sända soldater till Sri Lanka. Erfarenheten förklarar varför Indien sedan legat lågt i Sri Lankas konflikten - och även i Nepal.
Men det väldiga fria Indien har också alltsedan starten 1947 sett våldsamma inre konflikter, med religiösa och etniska förtecken. En lösning har varit att låta missnöjda områden bilda nya stater i den indiska unionen.
Maoisternas framgång i Nepal har aktualiserat Indiens debatt om den "röda bågen". Misär och orättvisor har sedan 1960-talet gett näring åt rebellrörelser i östra Indien, från Ganges flodslätt i norr ner till delstaten Andhra Pradesh, som gränsar till Tamil Nadu, de indiska tamilernas land.
Indiens maoister brukar kallas naxaliter. Naxalbari nära gränsen till Nepal är en by där extremisterna 1967 organiserade en arbetarrevolt.
Längre söderut är delstaten Chattisgarh, bildad år 2000 och med 20 miljoner invånare, en högborg för naxaliterna. De håller kontakt med sina kolleger i Nepal. De har upprättat en stat i staten, med exempelvis egna domstolar.
Ett nyhetstelegram den 18 juni meddelade att delstaten Västbengalens regering begärt förstärkning med ytterligare två bataljoner av de styrkor som redan finns på plats i ett område för att bekämpa maoister.
Det är inte svårt att gissa vilka områden som hämmar Indiens utveckling. (SNB)
UTRIKES
<P>BO TURE LARSSON</P>
<P> </P>
<P> </P>