DEBATT: Inga fler nedskärningar!

I dag hör man ofta från ledande politiker att vi har haft det för bra och levt över våra tillgångar i Sverige. Det är därför som vi måste skära ner i den offentliga verksamheten. Den offentliga sektorns uppgift är dels att garantera tillgång till skola, vård och omsorg för alla oberoende av storlek på inkomst.
Som debatten går kan man tro att vi idag är fattigare än vad vi var för 20 år sedan då arbetslösheten var låg och vi hade 90 procent i ersättning vid arbetslöshet och sjukdom. I själva verket är det precis tvärt om. Vi är idag långt mycket rikare men en stor omfördelning har skett av samhällets resurser från låg- och medelinkomsttagare till de redan välbärgade i samhället.

Privatiseringar och avregleringar av allmännyttan - inte blev det bättre för det! Den offentliga produktionen såsom el- och bostadsmarknaden, posten, SJ och landsting har sålts ut eller avreglerats. Konsekvenserna får vi leva med idag. Dyr el, höga hyror och bostadsbrist. Priserna har höjts och många har idag inte ens råd att gå till tandläkaren vid behov.
Samtidigt som man har sålt ut det gemensamma har stora skattesänkningar skett för höginkomsttagare. Skulle vi idag ha ett beskattningssystem som det 1990 (efter principen de som tjänar mest betalar mest) skulle vi få ett tillskott i statskassan på ca 151 miljarder/år! Denna siffra kan jämföras med sjukvården som kostar ca 120 miljarder/år.
Mellan 1990 och 2002 försvann var tionde anställd (92 000 arbetstillfällen) inom bara vården och omsorgen. De massavskedanden som har skett inom skolan, vården och omsorgen har resulterat i arbetslöshet, underbemanning och sjukskrivningar å den ena sidan. Å den andra vårdköer, större barngrupper på dagis och elever som inte får den hjälp de behöver i skolan etcetera.
Sammanlagt försvann det ca 300 000 arbetstillfällen inom den offentliga verksamheten under de åren (-91 till -94) de borgerliga hade makten.
Istället för att skära ner och försämra den offentliga sektorn ska vi bygga ut den och förbättra den!
Våren 2004 införde man avgift för skolmaten på Västerviks gymnasium. Anledningen var att "få ihop budgeten". Denna "besparing" genomfördes av de borgerliga partierna, vilket den socialdemokratiska oppositionen motsatte sig. Problemet var att socialdemokraterna och vänsterpartiet endast motsatte sig en nedskärning av skolmaten, inte nedskärningen som sådan. De ansåg att man istället skulle spara på dagispersonalen!
Inga fler nedskärningar!

Saken är den att vi inte behöver göra några nedskärningar alls då både kommun, stat och landsting idag går med stora överskott (sammanlagt 37 miljarder år 2005). Det som saknas för att förändra samhället i en riktning som leder till ökad trygghet och jämlikhet för vanliga arbetande människor är inte i första hand de ekonomiska resurserna utan den politiska viljan från arbetarrörelsen och LO-kollektivet.
Problemet ligger hos oss själva att vi inte längre kräver någonting i våra fackföreningar och partier.
Socialistiska partiet är för en kraftig utbyggnad av den offentliga sektorn med satsningar på barn, skola, omsorg och infrastruktur. För att detta skall bli möjligt krävs en stridbar och demokratisk arbetarrörelse som på allvar driver dessa frågor på fler håll i landet. Detta existerar tyvärr inte idag, därför bygger inte heller socialistiska partiet några luftslott med stora löften.
Det enda vi aktivt kan göra är att försöka förhindra fortsatta nedskärningar i välfärden. Att rösta på socialistiska partiet är att rösta emot fortsatta nedskärningar!

Debatt: Inga fler nedskärningar!