Ingen E 22 nu heller
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Vad gäller utbyggnaden av E 22 har tidigare regeringar konsekvent låtit den stå tillbaka för infrastrukturprojekt på andra håll i landet: den mångmiljardslukande Botniabanan i över Norrland, motorvägar till Trollhättan för att få behålla bilfabriken där, och så vidare. Vissa möjligen angelägna, men det känns inte rimligt att det varje gång är E 22 som får stryka på foten. Vårt läns framtid hänger faktiskt på att vi har fungerande kommunikationer, förhoppningsvis inser regeringen det och kommer med positiva besked snart.
Uppgraderingen av Tjustbanan är knepigare, om än i topp på den kommunala dagordningen, för att framför allt möjliggöra en rimlig arbetspendling mellan Västervik och Linköping. Det återstår att se om kostnaden kan tänkas motsvara nyttan av investeringen och om banan har förutsättningar att bli den tillväxtmotor man hoppas.
Det är viktigt att allt detta finns med i regeringens beslutsunderlag och att det beslut som fattas utgår från vad som är bäst för vår region i stort. Snäva regionalpolitiska hänsyn får inte stå i vägen för vettiga lösningar av infrastrukturproblem.