Inte om, utan när
"Det obekväma svaret, som alltför många västerlänningar inte förmår svälja, är att varje civilt dödsoffer innebär en mediaframgång för Hizballa, samtidigt som det innebär en motgång för Israel", skriver Paul Widén.
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.
syftar också till att förbereda världsopinionen för de civila förluster som ofrånkomligen kommer att krävas när nästa krig bryter ut. Ingen i Israel säger "om ett krig bryter ut" utan "när nästa krig
bryter ut". Hizballas själva syfte är ju att föra krig mot Israel; Det är inskrivet i grundstadgarna.I analysen av de senaste årens mest uppmärksammade krig och operationer har IDF dragit slut-
satsen att mediakriget förlorades gång efter annan på grund av att världsopinionen blev tagen på sängen med varje nytt våldsutbrott. Hizballas militära upprustning i södra Libanon mellan 2000-2006 fick ingen medial uppmärksamhet, vilket gjorde att kriget sommaren 2006 kom som en stor överraskning för många nyhetskonsumenter världen över. Även Hamas lågfrekventa raketterror från Gaza mot israeliska gränssamhällen pågick i flera år utan större reaktioner från omvärlden, med följden att
Operation Gjutet Bly vintern 2008-2009 berövades sitt sammanhang och uppfattades som en oproportionerlig attack helt utan berättigande.IDF menar alltså att Israels militära reaktioner främst uppfattas som oproportionerliga för att världens mediakonsumenter saknar information om konfliktbakgrunden. Redan nu försöker alltså IDF att förbereda världsopinionen på att civila dödsoffer ofrånkomligen kommer att krävas i nästa krig pga Hizballas strategi att förskansa sig bland Libanons civilbefolkning.Israeliska beslutsfattare tror således att man kan återvinna världens sympati genom rationella resonemang. Problemet kan informeras bort. Israeliska diplomater upprepar därför gång på gång att Hizballa är en internationellt terrorstämplad organisation, finansierad av Iran, som öppet förespråkar folkmord på alla världens judar. Som om inte detta vore nog för att övertyga världsopinionen visar nu IDF:s satellitbilder tydligt att terrororganisationen har placerat sin infrastruktur mitt bland den libanesiska civilbefolkningen. Saken borde vara biff.Frågan är då varför Hizballa har adopterat denna strategi. Varför utsätter terroristorganisationen den libanesiska civilbefolkningen för livsfara genom att placera vapenlager intill skolor och sjukhus? Det obekväma svaret, som alltför många västerlänningar inte förmår svälja, är att varje civilt dödsoffer innebär en mediaframgång för Hizballa, samtidigt som det innebär en motgång för Israel. Hizballa har insett att världsopinionen idag i allt högre utsträckning är emotionell, inte rationell.Media spelar naturligtvis en avgörande roll i denna mycket oroväckande utveckling. Svenska nyhetskonsumenter lär därför inte nås av satellitbilderna på Hizballas positioner i södra Libanon. De saknar nyhetsvärde. Varför avslöja slutet på filmen innan den ens har börjat? Alternativt kan bilderna lätt avfärdas som israelisk militärpropaganda. När nästa krig bryter ut lär det därför komma som en lika stor överraskning som förra gången. Och oproportionerligt lär det bli igen.