Invandrare är en resurs på arbetsmarknaden
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Istället är Guiled idag chef för sjuttio anställda inom kriminalvården i Värmland. Han har behållit den metallhammare som han tillverkade på kursen som en ironisk symbol för den misslyckade svenska integrations-politiken - resultatet av en kurs som kostade skattebetalarna nära 750 000 kronor.
Guileds historia visar med tydlighet hur många invandrare som kommer till Sverige är initiativrika, välutbildade och beredda att arbeta hårt för sin försörjning. Men kombinationen av höga skatter, en reglerad arbetsmarknad och generösa bidragssystem gör att många invandrare blir beroende av bidrag hellre än arbete.
Att öka invandrarnas tillträde till arbetsmarknaden var en fråga som var högt prioriterad för socialdemokratin under förra valet. Men trots att situationen förblir lika dåligt nu som för fyra år sedan har politiskt fokus flyttats från detta samhällsproblem.
Detta är synd eftersom det stora utanförskapet för svenskar med utländskt bakgrund är en av de största samhällsproblemen i dagens Sverige.
Förutom den stora samhällskostnaden i former av bidrag och uteblivna inkomster finns en stor social kostnad i det att många invandrarfamiljer saknar makt över den egna försörjningen och många invandrarungdomar saknar hopp om att klara sig väl i svensk arbetsmarknad.
Förutom att svensk politik sätter upp svåra hinder för invandrarna finns inga egentliga skäl till att till exempel iranska invandrare skulle klara sig dåligt i Sverige. Under den stora flyktingvågen från Iran som efterföljde revolutionen 1979 och Saddams invasion 1980 flyttade exempelvis många iranier till såväl Sverige som USA. Båda grupperna tillhörde huvudsakligen den välutbildad iranska medelklassen.
I Sverige var under perioden 1993-2000 iranska invandrares arbetsinkomster endast 61 procent av infödda svenskars. Folkräkningen 2000 visar att iranska hushåll i USA hade en inkomst på 142 procent jämfört med den genomsnittliga amerikanen.
Ovanstående exempel visar med all tydlighet att invandrarnas marginaliserade situation i Sverige uppstår på grund av politiska problem. Om den politiska viljan fanns att öppna upp arbetsmarknaden, förbättra för invandrarföretagen och premiera arbete före bidrag skulle invandrarna på ett mycket bättre sätt kunna etablera sig i svensk arbetsmarknad.
I förlängningen är det vitalt för svensk politik att på ett bättre sätt involvera invandrarna i arbetsmarknaden. Med en åldrande befolkning har vi inte längre råd med en politik där en stor del av den arbetsföra befolkningen inte arbetar.
DEBATT