Bertil Jobeus: Island sätts på nya prov

Isländska folket har det kämpigt. Hushållens skuldsituation är alarmerande hög. Många tvingas lämna hus och hem. Antalet självmord ökar. Runt 5 000 islänningar, främst unga och välutbildade, lämnar ön för bosättning i Skandinavien. Regeringen presenterar nya sparpaket. Bara tio procent av islänningarna har förtroende för politiker - lägsta siffran i nationens historia. Island har två år efter bankkraschen drabbats av en veritabel baksmälla. Men som alltid kommer islänningarna om några år klara sig ur problemet. Ett folk som civiliserat en obebodd blåsig ö mitt ute i Atlanten klarar sig alltid.

Vi besöker Island efter mer än fem års bortovaro. Det mesta är sig likt men ändå inte. Kloka bedömare säger oss att de demokratiska institutionerna är stressade och hårt pressade. Regeringen är svag och splittrad med en socialdemokratisk statsminister, som med hull och hår vill ta Island in i EU och med euro som valuta. Och en vänster-grön finansminister, som motsätter sig EU-medlemskap och som vill att Island skall klara sig på egen hand.

Finansministern och majoriteten islänningar är rädda för att förlora kontrollen över det livsviktiga fisket. Rättsväsendet har också att ta ställning till ett ytterst kontroversiellt riksrättsåtal mot förre statsministern Geir Haarde. Han och ett par andra ministrar i förra regeringen anklagas för felaktiga beslut som ledde till de tre privatbankernas kollaps. Staten äger nu dessa banker. Riksrättsåtalet inleds senare i år.

Det verkligen allvarliga är - det behöver i och för sig inte inträffa - att folket inte känner sympati för vare sig regering (koalitionen socialdemokrater och vänster-gröna) eller opposition, främst tidigare statsbärande Självständighetspartiet. Det tycks som om folket vill se tillkomsten av nya partier. Även inom Självständighetspartiet finns äldre politiker, som gärna ser att ett nytt borgerligt parti bildas - ett parti som tydligt förespråkar Islands EU-medlemskap.

Självständighetspartiet har spelat ungefär samma roll på Island som Socialdemokraterna gjort i vårt land, det vill säga de har i princip styrt landet på egen hand. Sedan några år är det partiet nu också djupt splittrat. Det är ingen hemlighet att Islands starke man under 1990-talet, förre statsministern och riksbankschefen David Oddson, fortfarande indirekt styr Självständighetspartiet som tung opinionsbildare och chefredaktör för landets viktigaste dagstidning Morgunbladid. Självständighetspartiets unge ordförande Bjarni Benediktsson har det inte lätt.

Bedömare tror inte på nyval detta år. Regeringen försöker hålla ihop. Oppositionen vill troligen inte heller ha nyval 2011. Segslitna frågan om tvisten med Storbritannien och Nederländerna om Icesaveskulden i mångmiljardklassen har lösts mellan länderna. Men isländska alltinget måste också ge sitt samtycke. På den positiva sidan kan nämnas att IMF alldeles nyligen beviljat ett nytt gigantiskt miljardlån i dollar. Sverige har sedan bankkrisen givit lån på drygt två miljarder kronor. Eventuellt kommer ytterligare nordiska lån att ges. Islands finansminister tror att budgetunderskottet är borta om tre år.

För något år sedan trodde ingen på att frågan om skulderna i Icesavehärvan skulle kunna hanteras. Nu verkar det vara möjligt trots alla folkliga protester. Detsamma kan kanske i bästa fall sägas om Islands förhandlingar med EU. Just nu är det trögt.

Fiskeriministern gör allt han kan för att obstruera. Och det vänster-gröna partiet fortsätter sitt motstånd. Det kan leda till regeringsombildning och det kan leda till totalstopp i samtalen med EU. Men enligt bedömare, som följt isländsk politik i decennier, kan det också finnas möjligheter att hitta en lösning, som leder till EU-medlemskap Island skulle därmed spela på det europeiska och nordiska kortet.

Några dagars besök på Island ger oss ungefär samma känsla. På ett eller annat sätt kommer Island att lösa sina problem. Det brukar som Nobelpristagaren Halldor Laxness sade "självständiga människor förr eller senare göra". Visst har Laxness rätt!