Jaget större än laget
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Kollektivism återfinns i dag i skolmiljön. Där har politiker bestämt sig för att försöka stöpa alla unga i samma form för smidighetens skull. De har beslutat att samtliga elever i en årskurs ska ha samma behov, intressen och förutsättningar. Alla ska börja skolan vid samma ålder, oavsett mognadsgrad. Alla ska läsa samma ämnen, i samma takt, oavsett intresse och förutsättningar. Alla ska läsa lika många år, oavsett uppnådd kunskapsnivå.
Oavsett hur oskyldig formen än kan verka måste kollektivism alltid bekämpas. Kollektivism är ett destruktivt påfund som är skapat av maktgiriga pampar med ambitionen att kontrollera och vilseleda människor. Varje person är unik, den stora massan skall aldrig tillåtas stå i vägen för enskilda människors livsval, drömmar eller mål. Idén om individens frihet är lika viktig överallt på jorden, även i en demokrati som Sverige.
Alltför många anser att ju fler politiska beslut som fattas i ett samhälle, desto mer demokratiskt blir det. Därför är det bra att politiker och myndigheter får mer makt, och enskilda människor mindre. Egentligen är det naturligtvis precis tvärtom. Vad är det som säger att politiker vet mer om hur skolan fungerar än lärarna och eleverna som vistas där varje dag? Det allra viktigaste i en demokrati är respekten för varje enskild människas fri- och rättigheter: Rätten till sitt liv, att få äga sina saker och att starta sitt egna företag. Friheten att ha vilka åsikter man vill och att uttrycka dem offentligt. Friheten att tillhöra vilken religion eller sexualitet man vill. Det gäller också friheten att välja vilken skola man vill gå på, eller vilka ämnen man vill läsa. Friheten att utforma en skolgång som gör att varje elev vill göra sitt yttersta för att lyckas, utefter sina egna målsättningar.
Genom att dela in människor i olika fack är det lätt att denna frihet inskränks. Den som predikar "laget är större än jaget" gör det utan tanke på vilka konsekvenser som följer av kollektivismen. Dagens ungdomar är inte villiga att ses som en i mängden, de vet att de är speciella. Därför måste politikerna släppa sin detaljstyrning över skolan, och istället låta lärarna, eleverna och föräldrarna utforma skolgången.
DEBATT