DEBATT: Jorden är rund

Min far gillade roliga historier, gärna sådana som hade en liten extra knorr. Många av hans bästa kom från Albert Engströms illustrerade samlingar. Så var det nog med den här också.
Det var två drängar som hade blivit osams efter maten. Trätan handlade om ifall jorden var rund eller platt. De höll på var sin sanning och gav inte vika en tum.
Då trädde rättaren in i handlingen för att få slut på trätan och få igång arbetet igen. Han slog myndigt fast:
"Jola ä runn! Men samtidigt ä ho platt som e pannkakejävel!".
Tänk så mycket visdom som finns i den kärnfulla sammanfattningen. Jorden är förvisso rund, men vi människor som traskar på med huvudet halvannan meter över backen upplever den som tämligen platt.

Därför är det så fascinerande att människan redan mycket tidigt kunde skapa en bild av kontinenterna, en bild som snabbt förfinades och småningom avbildades som ett klot. Hur kunde de komma så nära dagens kartbilder utan att ha några särskilda instrument?
Den frågan fanns ständigt i mitt huvud när jag besökte en utställning i den gamla tyska staden Wolfenbüttel. Där finns Biblioteca Augusta, en gång västvärldens största boksamling som påbörjades i slutet av 1500-talet. Biblioteket omfattar 800 000 böcker varav 12 000 är dyrbara handskrifter från medeltiden och många exempel från boktryckarkonstens barndom. Där finns också 5 000 gamla kartor och sjökort, topografiska blad och jordglobar och när jag besökte biblioteket så pågick en utställning om just kartor och jordglobar.
Utställningen visade hur världsbilden förfinades år från år. En ganska komprimerad kartbild av hoptryckta kontinenter började efter hand allt mer likna dagens kartor. Först saknades Australien, men plötsligt fanns också den kontinenten med. Hur kunde man vara så exakt? Ingen möda kan ha sparats för att få fram en trogen bild av vår planet.
Kartorna och jordglobarna gjordes vackra också. De var mästerligt utförda och prydligt dekorerade och färglagda. De exempel som visades i utställningen var helt fantastiska och lämnade en djup vördnad för forna tiders upptäckare och kartografer.

I Biblioteca Augusta finns också världens dyraste bok, det är Henrik Lejonets evangeliebok som han uppdrog åt munkarna i benediktinerklostret Helmarshausen att sammanställa år 1188. Den köptes in till biblioteket på Sotheby?s i London 1983 för svindlande 32,5 miljoner D-mark (ungefär 162 miljoner kronor). Också det en mycket vacker bok, självklart helt och hållet gjord för hand, men i den var jorden fortfarande platt som en pannkakejävel.

Debatt: Jorden är rund - och platt