Landskapets förändring är till största delen en följd av mänsklig verksamhet vilket i sin tur beror på det faktum att vi lever av det som jorden ger oss. Vi skulle inte klara oss utan livsmedel, mineraler, metaller, papper eller virke. Inget av detta kommer fram utan att landskapet påverkas.
Tittar vi på England, för att göra en internationell utblick, så ser vi ett landskap helt skapat av människan. Där har vi murar, fält, vägar med vyer i mångt och mycket för att vara praktiskt och vackert.
Här hemma har det hänt mycket under de senaste två, tre hundra åren. Virkesåtgången i bergsbruket och järnframställningen var så omfattande att södra Sverige i stort sett var rensat från skog i slutet av 1700 - talet. Skeppsbyggeriet konsumerade så mycket ek att kronan fann det för gott att odla egen ek på Visingsö.
I våra trakter skrev landshövdingen till kungen och rapporterade att det inte fanns någon avverkningsbar skog tre mil från kusten i Kalmar län.
1827 beslutades det om laga skifte vilket kom att bli en reform med stor inverkan på landskapsbilden. Vid den här tiden bodde man i byar där varje bonde hade en del i varje åkerskifte och fick på det viset sin del i såväl goda som sämre jordar, vilket blev ohanterligt med tiden. I och med laga skifte delades byns mark upp och samlades på ett ställe för var och en. Den som fick bättre jord fick mindre än den som råkade hamna på ett sämre ställe. Gårdarna runt bygatan flyttades ut till den nya marken. Så skapades landskapet med utspridda bondgårdar.
Många adelsmän och/eller godsägare hade sina idéer om hur deras fastigheter skulle drivas. I många fall var det rationaliseringar genom täckdikning, sjösänkningar och annat som kunde förbättra avkastningen. En del gjorde omfattande forskning och experiment där ett gott exempel är potatisens införande genom, som man tillskriver honom, Jonas Alströmer.
Människan har alltså alltid påverkat sin omgivning, inte genom lag och regler men väl genom mångfalden där var och en jobbat på sitt sätt. Det kan ha varit ekonomiska, estetiska eller praktiska orsaker där det gemensamma är äganderätten. Äganderätten är en mänsklig rättighet som säkerställer allas egendom.
Om det nu är så att vårt landskap ser ut som det gör för att mängder av människor slitit i sitt anletes svett sedan generationer tillbaka. Vem är då människa att bestämma vad som skall ”bevaras”? Hur kan man göra våld på äganderätten med argument som biologisk mångfald eller bevarandevärd miljö? Är inte människor som lever i den miljö deras förfäder format de bästa att föra arvet vidare? Vem skulle vara bättre?
Det verkar inte som om offentligheten tycker så. Dagligen begås det övergrepp på äganderätten genom utökat strandskydd, naturreservat på privat mark eller andra begränsningar i ägarens nyttjande.
Många är de organisationer som tycker att de har rätt att påverka – utan att äga.
Till dessa kan jag bara säga – köp och gör om er ”egen” fastighet till en ”drömoas” – precis så som århundradens markägare gjort.