DEBATT: Journalistik inte vilken vara som helst

Med den plötslighet som utmärker samhällsdebatten i dag blev det ett våldsamt rabalder om fildelning. Rabaldret är också ett symptom på hur debatten fragmenteras och bara klarar en mindre del av verkligheten i taget. Fildelning är en mindre del av upphovsrättsfrågan. Upphovsrätten är den viktigaste mediepolitiska frågan just nu, nationellt och internationellt. Ägarkoncentration, mångfald i medierna, kvalitetsjournalistik och god pressetik är alla beroende av hur upphovsrätten hanteras.
Upphovsrätten är inte ett särintresse för journalister eller andra kreatörer. Upphovsrätten är ett säkerhetsbälte för det demokratiska samhället.
Teknisk utveckling öppnar nya affärsmöjligheter för medieföretagen. Att ta tillvara dessa möjligheter är viktigt för branschens utveckling, precis som god ekonomi är det för att investera i såväl duktiga medarbetare som goda arbetsförhållanden som i sig är förutsättningen för kvalitativ journalistik. Det är en förutsättning för medieföretagens fortlevnad på längre sikt.

I dag har de frilansande journalisterna enligt lag upphovsrätten till det de skriver och fotograferar. Ingen uppdragsgivare har rätt att sälja eller vidarepublicera texter eller bilder, utan upphovsmannens tillstånd. I anställningen krävs en överenskommelse eller ett avtal för att arbetsgivaren ska kunna sälja vidare. Detta är en bra garanti för journalistikens trovärdighet och snart sagt den enda för mångfalden i medierna. Många sådana överenskommelser finns på redaktionerna och fungerar i samförstånd och förtroenden.
Medieägarna i hela Norden, inte minst Tidningsutgivarna (TU) i Sverige vill ta över hela upphovsrätten. De visar det inte bara i kollektivavtalsförhandlingar utan har dessutom uppvaktat de nordiska justitieministrarna om ett få en "arbetsgivarregel" i lagen. De vill kunna byta grejer med varandra och sälja texter och bilder vidare. De vill inte behöva fråga upphovsmännen eller att upphovsmännen ska ha kontroll över var deras material hamnar eller i vilket sammanhang det publiceras eller hur det behandlas och redigeras. De vill publicera i alla medier de äger och i vilka sammanhang som helst.

En person som ställer upp i en intervju för en tidning, kan då aldrig vara säker på var texten och bilden blir publicerad. Såväl intervjuad som journalist tappar kontrollen, den journalistiska trovärdigheten försvagas till men för demokratin.
Drivkraften för arbetsgivarna är att tjäna pengar på att använda samma material i allt fler publiceringskanaler. Ohämmat återbruk av texter och bilder sänker mångfalden. Färre journalister betyder färre kritiskt granskande ögon i medborgarnas tjänst, till men för demokratin.
Journalistikens demokratiska uppgift innebär att vara ögon och öron för läsare, tittare och lyssnare, så att medborgaren får den information om samhället de behöver för att fatta så kloka beslut som möjligt. Om samma texter och bilder återanvändas hur många gånger som helst och i hur många medier som helst får medborgarna inte den breda bild de har rätt till. Demokratin bygger på att medborgarna är välinformerade och kan hämta information från flera olika källor.

Journalistförbundet välkomnar all utveckling i mediebranschen som befrämjar journalistiken, men vi motsätter oss en återgång till en naturahushållning innebärande att de allt färre och större medieägarna av ekonomiska skäl byter material med varandra, så att mångfald blir enfald. Journalistik är ingen vara, vilken som helst.
Journalistik kan inte som en bit korv styckas upp och säljas vidare i olika format. Den journalistiska upphovsrätten måste skyddas. I lokala avtal kan arbetsgivare och arbetstagare lösa frågan om upphovsrätten så att trovärdigheten och mångfalden bibehålls. Journalistförbundet arbetar för en gemensam vårdnad av upphovsrätten i anställningen och gör allt vad vi kan för att lokala avtal ska komma till stånd.
Så är det redan på ett 30-tal tidningar runt om i Sverige. Dessa tidningsföretag utvecklas nu i alla tänkbara riktningar utan vare sig ekonomiska eller administrativa problem eller andra negativa konsekvenser. Tvärtom.
Journalistförbundet vill medieföretagen och Tidningsutgivarna väl. Självklart är Journalistförbundet för en god utveckling i branschen. Men Journalistförbundet kan aldrig acceptera att journalistik behandlas som vilken vara som helst.

Debatt: Journalistik inte vilken vara som helst