Kina svår huvudbry för USA
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
USA:s attityd är att allt från al-Qaida till Castro, kollaps i Afrika och Putin har man både kunskaper, vilja och resurser nog att hantera.
Men inför Kina är USA osäkert och kluvet. Kina har sedan 2001 varit en med tanke på det förgångna god bundsförvant i kriget mot terrorn och USA:s och Kinas ekonomier har vävts samman i ömsesidigt beroende. Men många amerikaner ser Kinas framgång som ett hot mot brödet för dagen och en militär konflikt med Kina är en möjlighet USA planerar för.
Alltsedan kommunisternas maktövertagande 1949 var Kina tydligt USA:s fiende - även om de kunde träffa avtal. President Richard Nixons besök i Peking, medan Vietnamkriget ännu pågick, markerade den stora förändringen. Men den sorts realpolitik som förknippades med Henry Kissinger (att ha Kina som pjäs i spelet mot den andra supermakten, Sovjet) var aldrig populär i USA, där man vill uppfatta sig stå på det goda sida. Och där fanns avgjort inte Kina, med sin diktatur inåt och aggressivitet utåt.
Efter Maos död inleddes ekonomiska reformer som amerikanerna kunde sympatisera med. Men det är ju inte bara så att näringslivet uppvisat imponerande tillväxttal. Också militären har år efter år fått tvåsiffriga påslag. Samtidigt som Peking sänder ut budskapet om "fredlig uppstigning" till en världsledande roll rustar landet relativt mer än någon annan i den storleksklassen.
Condoleezza Rice förklarade valåret 2000 att Kina "ogillar den roll USA har i Asien-Stilla havsområdet. Det innebär att Kina inte accepterar rådande förhållanden utan skulle vilja förändra maktbalansen i Asien i sin favör. Redan detta gör Kina till en strategisk medtävlare, inte en strategisk partner som Clinton-administrationen en gång sagt".
I fjol beskrev Rice, nu utrikesminister, Kina som "militär supermakt".
I en översyn av USA:s säkerhetspolitik hette det i september 2002 att USA måste bygga ett försvar som inte kan utmanas. USA måste vara vaksamt inför en återkomst av gammeldags stormaktskonkurrens. President Bush sade sig vara hoppfull om relationen med Ryssland och Indien. Men han garderade för Kina, vars ledare inte skulle ha fattat fundamentala beslut om statens karaktär.
Alltså - Kina har ett system som i sig innebär ett hot.
I oktober 2000 tillsatte amerikanska kongressen en grupp som följer utvecklingen av relationen USA-Kina på alla plan, positivt och negativt, från vapenexport till yttrandefrihet. Just nu pågår förhör för att fastställa hotet från Kina.
Kina-gruppen har mest uppmärksammats för kravet på skydd av amerikanska jobb. I fjol importerade USA varor från Kina för 240 miljarder dollar och exporterade för bara 40 miljarder. Branscherna kläder, möbler, teve, halvledare och räkodlarna i Louisiana har krävt och fått speciellt skydd. Bush fick på besök i Kina i höstas löfte om att Kina skulle göra något åt balansen i handelsutbytet. Men USA vill så gärna ha Kinas billiga varor. Detaljhandelsjätten Wal-Mart importerade för 20 miljarder dollar från Kina i fjol.
I USA:s politik har därmed uppstått en ny koalition av demokrater och republikaner. Båda vill ha hårdare tag mot Kina, de förra med hänvisning till exploateringen av arbetare och de senare med hänvisning till hemmaföretag som slås ut samtidigt som USA pumpar upp musklerna på en ny sorts fiende. (SNB)
Utrikes
Bo Ture Larsson