DEBATT: Kjell-Olof Feldt är självkritisk i sin nya bok

Kjell-Olof Feldt hoppade av som finansminister i början av 1990-talet och skrev en bok om tiden i regeringen. Moderatledaren Carl Bildt har sagt att Feldts bok, Alla dessa dagar, var tillräcklig som valhandbok för moderaterna i valet 1991. De bittra beskrivningarna av ett socialdemokratiskt parti som hade orsakat kasinoekonomi och bostadsbubbla, men vägrade att göra några anpassningar till verkligheten, var precis vad den borgerliga oppositionen då behövde för att öka känslan av att ett maktskifte var nödvändigt.
Nu har Feldt gjort det igen, skrivit en bok om sitt politiska förflutna. Fast i Min väg till politiken är perspektivet längre och tonen annorlunda. Studietiden i Uppsala i början av 1950-talet får inleda och den socialdemokratiska valförlusten 1976 sätter punkt för Feldts memoarskrivande.
Den unge självsäkre studenten som hamnar i politiken har en yrkesbana som sammanfaller med de svenska rekordåren fram till 70-talskrisen. Nu i efterhand tycks Feldt vara väldigt självkritisk till den politik som fördes, men också till sin egen person. Ord som "självsäker", "arrogant" och liknande förekommer ofta.

Det är många hårresande historier som berättas. Feldt hamnar som sekreterare i en statlig utredning för pensionsfonderna. Utredningens syfte är att förhindra att ATP-systemet blir kritiskt granskat och Feldt uppbär en god ekonomisk ersättning för att i princip inte göra något alls. Som nykomling i den politiska världen är han lite förundrad över detta, men han anpassar sig snabbt.
Gunnar Strängs ekonomiska teorier analyseras inte på något mer inträngande vis. Där finns ett drag av vardagsklokhet som när chefen för SJ:s godsdivision rings upp för att fungera som konjunkturindikator. Samtidigt fattade inte Sträng att höjda skatter försvårade framtida välstånd. För honom var en skattesänkningen ett medgivande om att man haft fel politik tidigare. Det är en politisk syn som tycks vara förhärskande än i dag.

Kjell-Olof Feldt blev inte finansminister förrän 1982. Men redan under 1960-talet verkar han, åtminstone i efterhand, ha insett att politiken inte fungerade.
Höga skatter, där marginalskatterna även för normalinkomsttagare överskred 60 procent, ny stel arbetsmarknadslagstiftning, oljekris och inflation och industrinedläggning. Situationen under 1970-talets första år var inte bra. Och socialdemokraterna fattade aldrig hur verkligheten såg ut då. De var fast i myten om den egna förträffligheten.
Likheterna med dagens Sverige är påtagliga. Men till skillnad från Alla dessa dagar lär inte Min väg till politiken avgöra ett val. Därtill har alltför lång tid förflutit. Men det är alltid nyttigt att läsa om hur politiker som var med bakom kulisserna verkligen tänkte. Även om det sker i form av en i efterhand tillrättalagd memoarbok.

Debatt: Kjell-Olof Feldt är självkritisk i sin nya bok