DEBATT: Kompetenskonton bättre än friår

Friåret är nu på inmarsch. Betydligt fler har anmält sitt intresse än de 12.000 som kommer att få möjlighet att ta ledigt ett år och göra vad de vill. Det blir ett lotteri vilka som ska bli de lyckliga vinnarna av ett ?år i frihet?. Vissa förutsättningar måste dock vara uppfyllda. Arbetsgivaren måste ge sin tillåtelse och framförallt att den som blir borta ska ersättas av en person som är långtidsarbetslös.
Som i alla andra lotterier är det många som betalar men få som vinner. I det här fallet är det alla som arbetar och betalar skatt som får betala. Friårsreformen beräknas kosta samhället minst det dubbla mot de 1,5 miljarder kronor som finns i regeringens budget, det vill säga mer än 3 miljarder kronor.

Motivet till att införa friåret var att människor skulle få en möjlighet till en paus mitt i livet för att till exempel vidareutbilda sig. Samtidigt skulle arbetslösa få en chans att komma in på arbetsmarknaden. I de försök med friår som pågått har inget av detta gått i uppfyllelse. Många av dem som gått in som vikarier hade redan ett annat arbete och av dem som var lediga var det bara 22 procent som vidareutbildade sig och sex procent som startade eget företag.
Resten var ?bara? lediga. Självklart är syftet i sig vällovligt. De som är långtidsarbetslösa måste få en chans att komma ut i arbetslivet och de som har ett arbete idag måste få en möjlighet att utveckla sig själva. Men det är märkligt att regeringen permanentar friårsexperimentet när det inte alls har givit det resultat som var meningen.

Folkpartiet har ett helt annat recept på detta än regeringen. För att få fler människor i arbete behövs framförallt ett bättre företagsklimat så att fler entreprenörer vill starta företag och utveckla dem.
De som har arbete måste få möjlighet att utbilda sig för ett ständigt förändrat arbetsliv med en teknisk utveckling som går fort framåt. Självklart är det angeläget för arbetsgivarna att se till att personalen får nödvändig utbildning. Det behövs också att den enskilde individen får möjlighet att själv välja inom vilka områden han eller hon vill skaffa sig kompetensutveckling utan att vara beroende av sin arbetsgivare. Då får man en rörlig och dynamisk arbetsmarknad där människor kan och vågar byta arbete.

Obeslutsamhet och oförmåga hos regeringen har bidragit till att närmare sex (!) miljarder kronor, som avsatts som ett led i den gröna skatteväxlingen, inte har använts till den kompetensutveckling som var avsikten. Nu tänker regeringen strunta i att använda pengarna till utbildning utan tänker i stället stoppa pengarna i andra hål i budgeten. De pengar som avsatts för löntagare som kompensation för höjda energiavgifter tas nu i beslag av regeringen för helt andra ändamål.
Folkpartiet anser att detta är ett svek mot löntagarna. Vi anser att de avsatta pengarna måste användas till det de är tänkta till. Eftersom vi tycker att individen själv ska kunna spara till kompetensutveckling vill vi använda de sex miljarderna som en grund i ett utvecklat individuellt kompetenssparande.

Dessutom anser vi att dagens pensionssparande bör utvidgas så att en del av detta sparande kan tas ut för att finansiera kompetensutveckling. Ett utökat pensionssparande har också föreslagits av arbetstagarorganisationerna Saco och TCO.

Folkpartiets alternativ med individuella kompetenskonton ger valfrihet och möjlighet till ett livslångt lärande. Den som är välutbildad har bättre förutsättningar att möta en förändrad arbetsmarknad. Med folkpartiets kompetenskonton får alla en möjlighet att utvecklas. Regeringens friårsreform får bara ytterst få ta del av, men alla får vara med och betala. (SNB)

Debatt: Kompetenskonton bättre än friår