Kompromissen är ofta lösningen på svåra och politiskt känsliga frågor. Kärnkraftens vara eller inte vara är en sådan fråga. Anhängarna hänvisar till teknikens snabba utveckling medan motståndarna argumenterar utifrån dagens teknik och ibland även gårdagens med Tjernobyls icke inneslutna reaktor som utgångspunkt. Även jordbävningen i Japan med åtföljande katastrofala tsunamin som dock inte kan drabba oss används ofta som motargument.
I Sverige har vi nu tio andra generationens reaktorer som snart successivt faller för åldersstrecket och där en del ofta tillfälligt måste tas ur bruk på grund av nödvändig översyn. Förlängd livslängd kräver kostsam uppgradering.
En bättre lösning vore att undersöka kostnaderna och den politiska möjligheten att successivt avveckla andra reaktorgenerationen och ersätta åtminstone några (kanske tre eller fyra) med de mer effektiva och säkrare tredje generationens reaktorer. En betydande avveckling sker då vilket förhoppningsvis kan godtas av de flesta inom de delar av Socialdemokratin som vill avveckla kärnkraften. Samtidigt får partiets kärnkraftsanhängare med den nyvalde partiledaren Stefan Löfven i spetsen sin vilja igenom. Inom allianspartierna är det troligt att åtminstone Moderaterna, Folkpartiet och Kristdemokraterna kan acceptera en sådan kompromiss. Med hänsyn till oenigheten om kärnkraften inom främst Socialdemokratin måste de av Löfven begärda samtalen om vår energiförsörjning vara förutsättningslösa. Det var därför fel av statsminister Reinfeldt att som villkor för samtal i förväg kräva anslutning till den mer kärnkraftsvänliga linjen. Man måste inse att Löfven som partiledare måste ta hänsyn till de olika uppfattningarna inom det socialdemokratiska partiet och att det därför är omöjligt för honom att i förväg binda upp sig för en bestämd lösning angående kärnkraften.
Den 29 februari presenterades i radions "Vetenskapens Värld" den forskning som pågår om den kommande fjärde generationens kärnkraft som beräknas kunna användas kommersiellt om ett par årtionden och där även Chalmers och KTH medverkar. Energin från dagens använda kärnbränsle kan då i flera omgångar återanvändas. Clablagret bedömdes ha mycket lång användningstid och ingen uranbrytning ansågs nödvändig. Orsaken är att man inte bara kan utnyttja uran 235 utan även uran 238. Ett kvarlämnat ämne sägs omöjliggöra tillverkningen av atombomber.
Om ovanstående forskning ger önskat resultat och blir ekonomiskt lönsam kan framtidens kärnkraft bli ett värdefullt komplement till de förnybara energislagen. För oss är det den tredje och mer effektiva generationens reaktorer som närmast kan bli aktuell. Som det ser ut idag blir det ett svårt beslut för politikerna att fatta.
Den svenska kärnkraftens framtid avgörs sannolikt av politiska konstellationer och även lönsamheten jämfört med andra energislag.