Kontroll bättre än förbud
Liberal skolpolitik? Skolminister Jan Björklund vill förbjuda religiösa "sekter" att driva friskolor.
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Religiösa sekter med "extrem värdegrund" ska inte få driva friskolor, är Björklunds motivering. Men Jan Björklund - vars åsikt delas av många som ogillar tanken på religiös indoktrinering i den obligatoriska skolan - får bekymmer redan med definitionerna. Vad är en sekt? Är alla sekter "extrema"? Ska alla konfessionella friskolor omfattas av förbudet? I så fall, ämnar Björklund förbjuda exempelvis den judiska Hillelskolan i Stockholm, som funnits sedan 1950-talet? Den katolska S:t Eriksskolan i Enskede utanför Stockholm, med anor från 1700-talet? Om inte, vilka principer ska tillämpas?
Jan Björklund verkar glömma bort att det finns ett regelverk och ett kontrollsystem för friskolor. De konfessionella friskolorna måste följa samma läroplaner och styrdokument som andra skolor - både fristående och kommunala - och får inte ha religiösa inslag i undervisningen. Religiös verksamhet måste ske utanför ordinarie skoltid. Om skolorna bryter mot reglerna kan Skolverket dra in deras tillstånd, och sådana beslut fattas också då och då.
Björklunds förbud- och regleringsiver kommer också i konflikt med Europakonventionen om mänskliga rättigheter, som Sverige har skrivit under. Den stadgar nämligen rätt för föräldrar att välja skola för sina barn och den rätten omfattar även konfessionella skolor.
Det är bra att Jan Björklund engagerar sig när det gäller kvaliteten i våra skolor. Men som en sann liberal bör han bejaka föräldrars och barns rätt att välja själva. Björklunds roll som politiker är att se till att kontrollsystemet fungerar och att skolorna uppfyller kvalitetsmålen. Inte att förbjuda skolor han ogillar.