DEBATT: Kostnadseffektiva kärnkraftsinvesteringar

Det är en prestation att skriva något så ensidigt och enögt som Eia Lijegren-Palmaer gjort I VT beträffande kärnenergi.
Alla som arbetar med energifrågor vet att alla energislag har för- och nackdelar. Det gäller förstås även kärnkraften.
En nackdel med kärnkraften är att fortfarande endast någon enda procent av energiinnehållet i bränslet används i produktionen och resten finns kvar i avfallet. Det problemet vet man dock ungefär hur det ska reduceras i de reaktortyper som nu är under utveckling för framtiden.
En annan nackdel är att det fortfarande finns 15 procent svenskar som vill avveckla kärnkraften (andelen har minskat stadigt under många år).
Fördelarna med kärnkraften är att den är ren, säker och billig. Till skillnad från vind- och solkraft fungerar den dygnet runt, oavsett väder. Och, kanske viktigast, den har en fantastisk utvecklingspotential.

Vad gäller investering i kärnenergi så pågår en betydande sådan globalt, därav i Sverige för totalt beräknade cirka 58 miljarder kronor under en 10-årsperiod.
Det är ungefär samma storleksordning (löpande penningvärde dock) som när vi byggde upp alla befintliga verk från början.
Investeringarna används för uppgradering och modernisering av befintliga verk, främst inriktat på styr- och övervakningssystem samt andra komponenter och anläggningsdetaljer där ökad driftsäkerhet kan åstadkommas. En måttlig termisk effekthöjning sker också.
Det hör till saken att de svenska verken tack vare systematiskt underhåll redan före angivna åtgärder är i utomordentligt skick.

Liknande uppgradering av kärnenergianläggningar pågår på andra håll, inte minst i USA. Drifttidsförlängning sker för 25 år.
Ovanstående åtgärder är ett kostnadseffektivt alternativ till att bygga nytt, genom att de vidtas i god tid inför den tidpunkt verkens driftstillstånd eljest skulle ha upphört och man kan utnyttja all den infrastruktur som redan finns etablerad.

Debatt: Kostnadseffektiva kärnkraftsinvesteringar