Kroatien måste visa att det kan bättre
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
När kroaterna nyligen gick till presidentval fick inte oväntat Stipe Mesic förnyat förtroende. Mesic vann en övertygande seger mot utmanaren, biträdande premiärministern, Jadranka Kosor. Någon egentlig förändring innebär inte valresultatet, Mesic sitter kvar och Kosors parti regerar vidare, men det manifesterar kroaternas vilja att bli med i EU.
Även om Mesic och Kosor har olika politisk dagordning, så är de i just denna fråga överens. Den för omvärlden avgörande skillnaden mellan Stipe Mesic och Jadranka Kosor är viljan att gå Haagtribunalen till mötes i fråga om utlämnande av misstänkta krigsförbrytare. Mesic har varit tydlig i sina fördömanden av krigsförbrytelser och för att Kroatien i mars ska kunna uppta förhandlingar med EU om medlemskap, måste denna fråga lösas.
I och med Stipe Mesics omval har kroaterna sänt en viktig signal till landets regering. Kroaterna tycks vara redo att göra upp med sitt förflutna och låta viljan till EU-medlemskap gå före den nationalism som inledningsvis så starkt präglade det självständiga Kroatien. Om regeringen är seriös i sin ambition att föra Kroatien in i EU, har den egentligen inte något annat val än att lyssna till den överväldigande majoritet av folket som röstade för Mesic och därmed får anses ha legitimerat hans hållning i fråga om krigsförbrytare och krigsförbrytelser.
Det är väsentligt att Kroatien väljer att samarbeta med tribunalen i Haag, inte för att landet tvingas till detta, i hopp om att kunna inleda förhandlingar med EU, utan för att kroaterna faktiskt vill samarbeta. Kroaterna måste visa att de skiljer sig från andra på Balkan som valt att inte gå tribunalen till mötes, utan i stället försvarat politiker och militärer som misstänks för allvarliga brott mot mänskligheten. Brotten är begångna, människor har mördats eller fördrivits från sina hem. Brotten kan inte göras ogjorda, men det är viktigt att de skyldiga straffas för att de som överlevt ska kunna försonas.
Vid sidan av att erkänna krigsförbrytelser och överlämna de personer krigsförbrytartribunalen begärt utlämnade, är inte hindren för ett kroatiskt medlemskap i EU oöverkomliga. Det huvudsakliga problemet är svårigheter att övervaka Kroatiens gränser mot andra delar av före detta Jugoslavien, men på samma sätt som man löser liknande problem i andra nya och tillkommande medlemsländer, måste de kunna lösas även i Kroatien.
När Bulgarien och Rumänien väl finns med i EU kommer Kroatien, Bosnien, Serbien och Montenegro, Kosovo samt Makedonien, tillsammans med Albanien, helt att omgärdas av medlemsländer i EU. Det är inte mer än rimligt att detta krigshärjade område successivt också bereds plats i det europeiska samarbetet, med Kroatien som första etapp. Därför är det värdefullt att kroaterna sagt sitt och i och med presidentvalet så tydligt deklarerat att ett EU-medlemskap är vad de vill uppnå. (SNB)
DEBATT
Anna Ibrisagic är moderat ledamot av Europaparlamentet.
Anna Ibrisagic är moderat ledamot av Europaparlamentet.