Lagförslag mot bidragsbrott föreslås
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Ekonomiskt bistånd utbetalas ofta i avvaktan på ersättning från Försäkringskassan, exempelvis när handläggningen av ett ärende drar ut på tiden. På grund av brister i lagstiftningen har det under en längre tid rått oklarhet om kommunernas möjlighet att i ett senare skede återkräva utbetalat bistånd.
Det här problemet har tidigare uppmärksammats av bland annat Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). En överslagsberäkning, som har gjorts av SKL, visar att merkostnaden för kommunerna kan uppgå till så mycket som 150 miljoner kronor årligen. Ser man det från individernas utgångspunkt blir slutsatsen, i värsta fall, att upp till 150 miljoner kronor inte återbetalas alls, eller med lång eftersläpning.
Regeringen genomför en rad åtgärder för att förbättra rättssäkerheten inom socialförsäkringssystemet och för att minska förekomsten av bidragsbrott. Som ett led i detta arbete presenterar regeringen denna vecka ett nytt lagförslag för riksdagen.
Lagförändringen syftar till att göra det möjligt för Försäkringskassan att betala ut ersättning direkt till kommunernas socialnämnder i de fall då någon fått ekonomiskt bistånd av kommunen i väntan på ersättning från Försäkringskassan. Betalning till socialnämnden får göras om den återbetalningsskyldige inte har återbetalt beloppet och om beloppet överstiger 1000 kronor. Genom följdförändringar i Lagen om allmän försäkring blir förslaget tillämpligt på en rad andra författningar.
Regeringen anser att förändringen är motiverad av främst två skäl. För det första är det inte acceptabelt att någon ska kunna få en högre ersättning än avsett bara därför att samordningen mellan olika myndigheter brister. För det andra är det orimligt att kommunerna ska drabbas av kostnader som i vissa fall beror på andra myndigheters agerande. Långa handläggningstider hos Försäkringskassan ska exempelvis inte behöva drabba kommunernas sociala omsorgsverksamhet.
Som en del av flera viktiga förändringar som planeras, och som successivt kommer att genomföras, tror vi att en förbättrad samordning på detta område kan bidra till att öka effektiviteten och rättssäkerheten i socialförsäkringssystemet.
En bättre samordning mellan myndigheter och ett ökat användande av informationsteknikens möjligheter är förutsättningar för att vi ska kunna uppnå regeringens mål om att spara minst två miljarder om året genom förstärkta insatser mot överutnyttjande och bidragsbrott. (SNB)
DEBATT
Cristina Husmark Pehrsson är moderat socialförsäkringsminister.