Lägre skatt är bättre än bidrag
Hellre skattesänkning. Göran Hägglund har inte gett upp hoppet om att vårdnadsbidraget ska införas redan från årsskiftet. Hur pass realistisk den förhoppningen är finns det delade meningar om - många tror att Hägglund får bereda sig på att vänta ett tag till.
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Vårdnadsbidraget kan vara ett sätt att öka familjernas valfrihet när det gäller barnomsorgen. I stället för att vara utlämnad till den kraftigt subventionerade kommunala förskoleverksamheten kan den som får vårdnadsbidrag faktiskt välja själv. Den som vill vara hemma kan vara det, den som vill utnyttja någon kommunal eller privat barnomsorgsform kan göra det. Det är bra.
I dag är föräldrar utlämnade till den barnomsorg som deras hemkommun råkar erbjuda och där är det slumpen - och politisk makutövning - som avgör. Vissa kommuner erbjuder många olika barnomsorgsalternativ i både privat och offentlig regi. Flertalet har strängt taget bara en sak att erbjuda: offentligt driven förskola.
Vår egen kommun erbjuder visserligen alternativet familjedaghem, men i långt mindre utsträckning än innan det gamla sossestyret systematiskt stampade ut dagmammorna. Nu finns det bara tio dagbarnvårdare kvar i Västervik. De som finns känner sig bortglömda, många föräldrar vet inte att alternativet familjedaghem finns och kommunen överanstränger sig inte för att informera om dem. Likadant är det på andra ställen.
Det är i det perspektivet man ska se kristdemokraternas envisa kamp för vårdnadsbidraget. De tycker det är oacceptabelt att så många föräldrar i praktiken inte har något annat val än den kommunala förskolan. De kan ofta inte ens välja vilken förskola de vill ha, utan blir anvisade en plats där det råkar finnas en ledig.
Men som vi tidigare konstaterat är själva bidragstanken mindre lyckad. Det vore mycket bättre med en generell skattesänkning, som skulle öka familjernas ekonomiska handlingsfrihet. Bidrag är fel väg att gå, också för att öka valfriheten i barnomsorgen.
Och vad gäller jämställdhetsbonusen så borde den aldrig ha funnits med i paketet. I och med den har folkpartiets olycksaliga benägenhet att reglera och styra människors privatliv blivit Allianspolitik, vilket är oroväckande.