DEBATT: Lamm på bete i den transmoderna tiden

Den här tiden är det lätt att bli inspirerad. När jag lyfter blicken från datorn ser jag lammen skutta i gröngräset. Det fullkomligt lyser livsglädje om dem. Liksom från gräset och björkarna. Naturen bara pågår därute. Visserligen är naturen odlad här utanför men ändå pågår den liksom - varje vår skjuter grässtråna ur marken och bladen ur björkarna utan vår hjälp.
När man börjar få några år på nacken kan det kännas som en upprepning. Våren, ja hösten också, kommer allt oftare. Tydligen är det så för oss alla att ju äldre vi blir desto kortare känns åren.

Härförleden deltog jag i de fristående Sparbankernas förenings årsstämma här i Piteå. Apropå behovet att skapa attraktiva arbetsplatser säger föredragshållaren: "Ni förstår, 40-talisterna är på väg ut. Så är det bara!". Varande en 40-talist, visserligen en sen sådan, men ändå, drabbades jag av insikten; jag är på väg ut.

Men eftersom ingen påminner mig varje dag minns jag inte alltid det. Därför deltog jag i en utbildningsdag i interpretation också härförleden. Det är aldrig för sent att lära sig något nytt tänkte jag. Att kunna tolka och översätta sin verklighet till besökare och turister kan inte vara fel.

Vad måste man då först lära sig? Jo, vad som pågår i omvärlden. Alla vet vi att mänskligheten har passerat några olika skeden. Vi var samlare/jägare först och sen jordbrukare och sen på 1800-talet kom industrialismen till västvärlden och med den, den moderna tiden. Men vi som är 40-talister och som var unga på 60- och 70-talen, vi präglas av den postmoderna tiden.
Fritt översatt; tiden efter den starka förhoppningen om att industrialisering skulle lösa alla problem.

Det var vi som drabbades av den gröna vågen och som kanske trodde att en återgång till jordbrukssamhället var möjlig. I så fall hade vi fel. Ingen återgång är möjlig, i stället är vi nu med hull och hår inne i den transmoderna tiden.
Ingen vet vad vi riktigt ska kalla det samhälle vi lever i - kunskaps-, kommunikations-, informations-, dröm- eller upplevelsesamhället. Kärt barn har många namn och samtiden är svårast att klassificera. Vi vet ändå alla att något stort sker. Unga människor värderar inte samma saker som vi gör eller gjorde. Gränslöshet i alla bemärkelser präglas det nya av - och öppenhet. Ansvarstagande för miljön likaså.
Låter det som en sann bild av världen? Knappast. Men möjligen som en idé om vad som kan ligga i framtiden och vad som präglar tänkandet mer och mer.
När de basala behoven är uppfyllda då blir behovet av upplevelser och relationer allt starkare.

Det var tur att jag inte mindes att jag var på väg ut. Jag fick lära mig något nytt och det känns skönt att få vara med i en ny tid där gamla saker får en ny betydelse. Vår gård blir allt mer av upplevelsejordbruk där det är andra värden än mjölken vi producerar som uppfyller människors behov.
Att ta del av lammens livslust är ett sånt värde. Växtlighetens mångfald ett annat. Och tempot i kornas sakta promenad ut på betet.

Debatt: Lamm på bete i den transmoderna tiden