Vi har i dag ett strukturellt ekonomiskt problem i verksamheten i form av ett kortsiktigt ekonomiskt synsätt och ett revirtänkande - alla slåss för sin del. Det saknas också bra incitament för rektorer och ledare att lösa problem, till exempel att hitta möjliga effektiviseringar år från år.
Vår organisation är relativt trögrörlig och att genomföra besparingar är som att vända en oljetanker. Vi måste ha bättre framförhållning och tidigt vidta åtgärder som ger resultat långt senare. Låt mig ge några exempel:
Den demografiska utvecklingen visar på att vi kommer att tappa närmare 400 elever på tre år på gymnasiet vilket innebär att vi kommer få minska våra kostnader med cirka 17 miljoner kronor under de kommande åren. Detta har varit känt sedan länge men vi börjar arbeta med det först nu. Då går det inte att ta ner kostnaderna i tid och följden blir underskott som ska täckas av andra verksamheter.
I år kommer vi att ha kostnader för cirka 120 elever fler än vad som går på gymnasiet.
Vi har också lämnat ett antal lokaler i grundskolan som nu står tomma och som vi betalar för trots att det inte bedrivs någon verksamhet. Vi sätter nu press på att bli av med dessa fastigheter för att ta bort onödiga kostnader i vår verksamhet.
När anpassningarna är genomförda om ett par år ser det betydligt bättre ut.
Vi måste också öka det entreprenöriella tänkandet i vår egen verksamhet.
Ett exempel: En ny svetsutbildning som skulle ha kostat cirka 1 miljon kronor extra om skolan gjort som vanligt, anställt lärare, köpt utrustning och hyrt lokal, kunde nu köpas in för 40 000 kronor av Götalands Industrikompetens.
Vi minskar också antalet program på gymnasiet och vi ställer krav på en balans i ekonomin på flera års sikt inom gymnasiet.
Jag är den första att beklaga att vi nu måste hitta besparingar på 23 miljoner i verksamheten. Men vi sparar från en hög nivå, en total budget för skolan på 691 miljoner kronor.
Min inställning är att kostnaderna måste hämtas hem där de uppstått varför jag gett förvaltningen i uppdrag att hitta kreativa sätt att få ner dessa kostnader.
Alltså hör kostnader inte till en svag skatteprognos eller en dålig ekonomi i kommunen utan till en mer långsiktig problematik som kräver anpassade lösningar. Jag har inte svaret - det finns i hela organisationen.
Jag vill också passa på att påminna om några viktiga långsiktiga beslut som vi tagit under det gångna året mot en bättre skola:
Extra lärarlönehöjningar som redan nämnts, 2013 och framåt.
Vi måste ha en bra, sund och säker miljö för våra förskole- och skolbarn. Även lärare och rektorers miljö kommer att förbättras.
Himalajaskolan i Hjorted ombyggd och klar.
Karstorpskolan byggs och får dessutom tillagningskök på plats.
Fågelbäret renoveras och byggs till.
Ekbackens förskola byggs till och får tillagningskök.
Näktergalen byggs om och till.
Förskolan Arabia byggs helt ny på samma plats med tillagningskök.
En ny toppmodern förskola och skola i Gamleby projekteras och ska byggas.
Hur ser Socialdemokraternas skolpolitik ut och finns den?
Om det enda svaret är att skicka in mera pengar i systemet och tro att allt löser sig med det gamla - då är vi illa ute.