Alldeles nyligen gjorde Lärarförbundet en kartläggning av lärarlönerna på det statliga området. Det har nämligen skapats en myt om att staten skulle vara en mönsterarbetsgivare. Vår kartläggning visar med all önskvärd tydlighet att statens gräs inte alls är grönare. Undersökningen besannade istället vår farhåga. De lärare som är anställda av staten har lika låga eller lägre löner än de lärare som är anställda av kommunerna.
En annan myt som florerat är att fristående skolor med privata ägare skulle var mer generösa. Det är tyvärr också helt grundlöst. Sanningen är att lärare är felavlönade oavsett om de är anställda i statliga kommunala eller fristående skolor.
I dag väljer allt fler bort läraryrket på grund av de låga lönerna. Det understryks tyvärr också i årets första antagning till högskolan som precis är klar. En omedelbar och rejäl höjning av lönerna skulle höja intresset för yrket och göra det möjligt att locka de toppstudenter som istället väljer utbildningar med bra lön och chans till utveckling. Läraryrket är nämligen en klar förlustaffär ur ett livslöneperspektiv, jämfört med att börja arbeta direkt efter gymnasiet.
Det har varit ett känt faktum för Lärarförbundet men bekräftas nu också enligt siffror från Saco. Det skiljer idag mer än 10 000 kronor i lön mellan en lärare och en civilekonom, trots att de båda yrkena har jämförbar utbildningslängd och ansvar. Sådana löneskillnader skadar rekryteringen av nya lärartalanger som behövs för att höja kvaliteten i skolan.
Vill ingen arbeta som lärare är diskussioner om reformer, pedagogik eller styrning av resurser irrelevanta. Ska vi kunna skapa en skola med god kvalitet måste vi omgående återupprätta läraryrkets status och locka fler bra lärare till yrket. Inte minst måste vi få de som redan jobbar att vilja stanna kvar.
De som ifrågasätter behovet av att höja lärarlönerna borde begrunda följande fakta: 4 av 10 lärare funderar på att lämna yrket på grund av låg lön. Om de senaste 25 årens minskning i söktryck till lärarutbildningarna fortsätter, kommer den sista förstahandssökanden att antas till lärarutbildningen 2028. Den främsta orsaken till att unga väljer bort läraryrket är lönen.
Scenariot som framträder borde oroa alla Sveriges politiker. I synnerhet de som har ett övergripande ansvar för utvecklingen i landet. Med rapporten om det låga löneläget för statsanställda lärare kan inte heller Jan Björklund och Anders Borg längre komma ifrån sitt ansvar för lärarlönerna. Nu måste vi få något annat tillbaka än högstämd välvillighet. Nu har de chansen att visa kommuner och privata aktörer hur mycket de tycker lärare är värda.
Med ordentliga satsningar på lärarlöner kan vi vända utvecklingen och skapa en skola i världsklass. En lång rad stora viktiga skolreformer ska nu sjösättas. De riskerar att falla platt om ingen längre vill bli lärare. För det är så framtidsspaningen ser ut. Reformerna i sig lockar inga nya lärare - det gör däremot konkurrenskraftiga löner. För att snabbt göra läraryrket mer attraktivt krävs att lärarlönerna höjs med minst 10 000 kronor. Först då konkurrerar läraryrket på allvar om de bästa studenterna.