Vintermörkret sluter sig kring oss. En tid för att vara tillsammans och mysa med familj och vänner är här. Tid för att tända ljus och läsa en bok. Läsa en bok? I dagens samhälle är det kanske dags att fundera över läsningen och vad den betyder för oss. Nu vet ju alla att jag är bokhandlare, men jag är även mamma och samhällsmedborgare. Hemma tänker jag ofta på varför en del läser och andra inte. För mig är läsning avkoppling och en möjlighet att drömma mig bort från verklighetens skarpa ljus. Jag älskar ungdomsböcker och speciellt böcker med inslag av kampen mellan det goda och onda.
Läskunnigheten har historiskt varit närmast unik i Sverige. Ända fram till 2005 steg bokläsningen i alla åldersgrupper. Därefter har bokslukandet minskat bland läsare under 50 år, medan den ligger fast bland äldre. Samtidigt kan man konstatera att dagens bokläsning är mer omfattande än under 1990-talet, även det en period då man oroade sig över ungdomsläsningen. Likväl finns ett långsiktigt samhällsproblem med den minskade läsningen bland landets unga, där den klassiska boken utmanas av en mängd annan underhållning, vilket bör oroa fler än bokhandlare.
Att kunna läsa är en av mänsklighetens grundläggande baskunskaper. Utan läsning kan vi inte tillgodogöra oss information och utbilda oss. Dessutom skapar dåliga kunskaper i läsning samhällsklyftor och svårigheter i det vardagliga livet. Nu är analfabeter inte vanligt i vårt land, men lässvårigheter är något vi behöver arbeta med. Vi har allt att vinna på att främja läsning i tidig ålder, det utvecklar kunskapstörst och får oss att tänja fantasins gränser. Det är viktiga egenskaper i en tid då högskoleutbildning är mer regel än undantag, vilket innebär att de flesta arbetstillfällen som skapas kräver högkvalificerad arbetskraft, så även i Tjust. Det moderna samhällets krav på utbildning blir en särskilt stor utmaning för kommuner utan en gedigen bildningstradition – det vill säga landsbygdskommuner likt vår egen. Därför är det viktigt att vi arbetar intensivt med läsning i kommunen.
För vad gör vi om vi inte skapar möjligheter för våra barn att läsa ordentligt, vad händer då? Där har vi som föräldrar en avgörande betydelse för att utveckla lästraditionen. Visst har skolan betydelse, det är inte vad det är frågan om, men hur ska skollitteraturen någonsin bli intressant för en elev om inte läsglädjen finns där från början. Som förälder är det viktigaste att barnen läser, och att barnen läser för nöjes skull. Då blir mötet med litteraturen en glädje och ur läsglädjen kommer nyfikenheten, kunskapen och inte minst kreativitet. De första stegen dit går dock genom att vi föräldrar avsätter tid för våra barns första läsminnen, genom att varje kväll läsa en stund tillsammans - det gör gott för både föräldrar och barn.