DEBATT: Lettlands nye president till Sverige

Valdis Zatlers, ortopedkirurg och sjukhuschef, heter Lettlands nye president. Han kommer onsdag 19 september på officiellt besök till Sverige. Zatlers, politiskt nästan helt oprövad, har det tuffa uppdraget att efterträda Vaira Vike-Freiberga, som efter frigörelsen 1991 från Ryssland fört in Lettland som medlem i både Nato och EU och som aktivt bidragit till Lettlands imponerande snabba ekonomiska och politiska utveckling. Där tyvärr mycket återstår att göra med mutor, korruption, penningtvätt och starkt inflytande från oligarkerna. Borgmästaren i Ventspils har just frisläppts efter misstankar om grova mutbrott och penningtvätt.
Ett fyradagarsbesök i Riga, bara 30 mil från Gotlands kust, känns inspirerande. Lettland har upplevt knappt 40 år av självständighet. Kan vi svenskar som varit fria i ett par tusen år verkligen förstå hur det känns för letterna att nu själva få bestämma sin egen framtid? Tror knappast det. Lettland har i århundraden varit ockuperat av tyskar och ryssar men också under åren 1621-1710 av svenskar. Ryssarna deporterade hundratusentals letter till Sibirien. Reflexer och spår från sovjetiden finns kvar. Och inflationen är nu uppe över tio procent och underskottet i bytesbalansen når rekordnivåer.

På Nordiska ministerrådets Rigakontor träffar vi ambassadör Imants Gross, som var Lettlands förste ambassadör i Sverige åren 1991-95. Han är född i Värmland och har varit vd för Mälardalsrådet. Han är påtagligt stolt över vad landet åstadkommit under de sexton åren som självständig nation. Att cirka 50 000 letter lämnat Lettland för arbete i Storbritannien och Irland ser han inte som någon större fara. Andra personer pekar på att just detta är ett stort problem för landets utveckling. Lettland har dessutom en åldrande befolkning.
Han ser att de nordiska och baltiska länderna har mycket gemensamt. En lettisk minister föreslog till generalsekreteraren i Nordiska ministerrådet, islänningen Halldor Ásgrímson, att Lettland borde söka medlemskap i Nordiska rådet. Men den frågan står inte på agendan. Däremot är de baltiska länderna redan med som fulla medlemmar i arbetet med Nordiska investeringsbanken i Helsingfors.

Relationen med jättegrannen Ryssland bedömer ambassadör Gross som den bästa på länge. Andra personer vi talar med i Riga håller inte med. Dock, och det är ett viktigt dock, ratificerade alldeles nyligen ryska parlamentet gränsavtalet mellan Ryssland och Lettland, ett orosmoment i relationerna som nu kan läggas åt sidan. Men tonläget är ändå ibland högt. Främst gäller det hur lettiska myndigheter ser på den ryska minoriteten, cirka 30 procent av befolkningen, som icke-medborgare. Denna syn irriterar ryssarna.
Inflationen och den skenande ekonomin är annars de svåraste lettiska problemen. Inflationen har passerat tio procent. Och fastighetsmarknaden är mycket uppskruvad. Svenska banker som är aktiva i Lettland oroas av utvecklingen. EU-kommissionären för ekonomiska frågor Almunia var i somras efter ett Rigabesök synnerligen kritisk. Han efterlyste ett närmast omedelbart överskott i budgeten och snabba åtgärder. Almunia menade också att regeringen måste minska klyftorna mellan befolkningsgrupperna och pekade på pensionärernas utsatta situation. Den svensktalande guide vi hade sade sig som pensionär ha 79 euro i månaden, dvs drygt 700 kronor, efter att ha jobbat hela sitt liv i fabrik.

Sverigeaktuelle presidenten Valdis Zatlers råkade omedelbart efter tillträdet ut för gatlopp i media. Det uppdagades att han som läkare tagit emot extrainkomster från patienter, som han opererat. Det har varit vanligt att läkare med låga löner drygar ut det med presenter och penningbidrag. Systemet skall nu ses över.
Förra presidenten Vaira Vike-Freiberga, som kom hem som utvandrare till Kanada, var vid tillträdet också hon ett oskrivet blad. Kanske kan Zatlers också han bli en sådan politisk kraft som Lettland väl behöver. En garant för landets fortsatta utveckling mot demokrati och säker rättsstat.

Debatt: Lettlands nye president till Sverige