Litteraturturism kan vara något även för Västervik
Fungerar. Litteraturturism fungerar bevisligen i Vimmerby.
Foto:
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Nej, ska namnet Västervik marknadsföras på bredden så är det litteraturturism som gäller!
Se bara vad Precious Ramotswe i Damernas detektivbyrå ställt till med. Den milda deckardrottningen i Alexander McCall Smiths böcker har fått igång en omfattande turism till Botswana. Folk vallfärdar för att få se de dammiga miljöerna där Mma Ramotswe löser sina fall.
I Ystad trängs horder av tyskar i spåren där Henning Mankells hjälte Kurt Wallander flåsat fram genom de smala gränderna.
Granngårds har vi Astrid Lindgren. Där räcker det med att visa platsen för filminspelningen av fiktiva Katthult för att locka tusentals personer ut i Rumskullaskogarna.
Litteraturturism är alltså melodin och jag har en idé. Kommunen ger en miljon till en person som skriver en bok om Västervik.
Vänta, vänta, det blir inte så dyrt som det låter.
Händelser som utspelar sig på offentliga (kommunala) platser i kommunen kostar ingenting, det är ju kommunen som betalar kalaset. Men om Risebo fritid eller Hasselö vandrarhem vill förlägga ett mord eller en kärleksnatt till sina anläggningar så får de pynta.
Bruken i Gunnebo, Ankarsrum och Överum är perfekta platser för flåsiga katt- och råttalekar som också skulle göra sig fint på film. Det är bara en fråga om vem som vill betala för att vara med i boken.
Det fina är att en historia kan utspela sig var som helst. På Ekhagens golfbana, inne i Västerport, i fiskebåt på Långsjön, vid fyrväktarplatsen på Idö Kanske vill Gamleby hembygdsförening sätta ljuset på sin fina anläggning på Myrkullen, ideella föreningar kunde få rabatterat pris.
Oblyg sponsring skulle göra boken nästan gratis för kommunen.
Men, invänder någon, det är inte så lätt att skriva en framgångsrik bok.
Nej, men tänk när kulturetablissemanget får reda på planerna i Västervik! Med ett tigervrål kommer de gemensamt att kasta sig över projektet och försöka slita det i stycken. Hjalmarsson skulle få nöta tv-soffor i veckor och alla skulle bli nyfikna på boken.
Kjells, Hallens och Ukna buss och skärgårdsbåtarna skulle få fullt upp med rundresor som följer handlingen i boken.
Och när Hudiksvalls kommun försöker kopiera framgången så avfärdas det med att "Glada Hudik försöker göra en Västervikare". En "Västervikare" skulle bli lika känd som en pytteliten bod på tomten.
Varför ger jag bort sådana här fina idéer gratis? Jag kunde väl ändå få skriva boken?
Va?
Om Holiday club vill vara med i handlingen?
Då är det bara att betala!
Vad det skulle kosta?
Tja, runt 200 000 verkar vara en rimlig summa
Kolumnen