Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
I den här avtalsrörelsen har mycket stått på spel och än är den inte färdig eftersom alla avtal inte är klara. Det handlar om kronor och ören och om jämställda löner.Arbetsgivarna skyllde på dåliga tider och sa att några centrala löneökningar var det inte tal om. Så blev det inte. I stället har de olika LO-förbunden fått igenom ungefär 70 procent av lönekraven. Det är 70 procent mer än vad arbetsgivarna var beredda att ge från början. Därtill har det blivit en jämställdhetspott till kvinnodominerade avtalsområden. Uppsagda med rätt till återanställning har fått ett förstärkt skydd. Samtidigt har antalet varsel och konflikter varit få.I den här avtalsrörelsen har vi, åter igen, försökt göra något åt att kvinnor tjänar mindre än män. Alla LO:s förbund har enats om att branscher som har en stor andel kvinnor ska ha större löneökning än branscher där män är i majoritet. Den jämställdhetspott som de kvinnodominerade förbunden förhandlat fram ger ungefär två hundralappar mer per månad, sett över hela avtalsperioden. Förutom pengar har avtalsrörelsen handlat om makt. Den fråga som fått mest uppmärksamhet är i vilket läge en arbetsgivare kan ta in ett bemanningsföretag. Bakgrunden är att arbetsgivare allt oftare tar in bemanningsföretag trots att det finns personal som har återanställningsrätt. Här handlar det om att skydda den enskilde från att bli utnyttjad. Därför finns det ett stort behov av att långsiktigt begränsa hur bemanningsföretag får användas.I den här avtalsrörelsen har vi visat att det är möjligt att vara framgångsrika också när förutsättningarna är usla. Den fackliga samordningen har varit avgörande både för vår framgång men även för förhandlingsrätten och arbetsmarknaden som helhet.
Debatt
Per Bardh är avtalssekreterare LO och Bo Andersson är ord- förande LO-distriktet Sydost.