Vad vore väl Tjust utan kulturen? Vare sig man talar om Visfestivalen, museer konstföreningar, dansklubbar eller traditioner, påverkar kulturlivet i kommunen oss alla.
Därför var vi många som gladdes åt länets första kulturplan som klubbades igenom 2011 och gäller till och med slutet av 2014. Det är ett samarbete mellan kommuner och landsting med målet att ge en heltäckande strategi för de hur olika kultursektorerna ska utvecklas och stärkas i länet. Kulturplanens förord är författat av ingen mindre än Regionförbundets dåvarande ordförande – kommunalrådet Harald Hjalmarsson (M). Där lyfts särskilt kulturens betydelse för tillväxt och jag tror att det ligger mycket i att kulturen har en viktig roll för stadsutvecklingen i Västervik.
Samtidigt har mycket skett på kulturfronten sedan planen började gälla 2012. Vi har en ny politisk majoritet i kommunen, kultur- och fritidsnämnden har avskaffats och många har i besparingarnas spår oroat sig för sådant som föreningsbidragens storlek eller Visbibliotekets framtid.
Kulturen styrs numera av kommunstyrelsen och förvaltas av kommunens nyanställda kulturchef Maria Rudbo, som snart leder den nyinrättade kulturenheten. Att kulturpolitiken inte leds av en nämnd är inget unikt för vår kommun och det nya styret har säkert sina fördelar, men vi är nog många som funderar över kulturens framtid.
Den som läser länets kulturplan inser snart att det mesta av rapporten kretsar kring den södra länsdelen och så vitt jag vet finns det inget lokalt kulturpolitiskt program för Västervik, annat än för skolan. Med en ny organisation för kulturen finns möjligheten att utforma lokala strategier för att få ett starkare kulturliv och det tycker jag att man bör ta vara på.
Mellerud är ett exempel på en kommun där man arbetat med ett lokalt kulturpolitiskt program sedan 2005. Trots begränsade medel har man uppnått goda resultat genom att stå på tre ben: Att ge lokala kulturutövarare goda möjligheter att utvecklas genom att stödja det som finns och uppstår (exempelvis verksamhetslokaler, scener och gallerier), erbjuda professionell kultur till invånarna genom bredd på utbudet samt att med hjälp av kultur locka inflyttare och besökare, exempelvis evenemang och företeelser som talar för sig själva. Mycket av arbetet pågår redan i Västervik, men det skånska exemplet ger mersmak. Själv är jag övertygad om att det skulle ge bättre möjligheter för kulturen att få en mer betydande roll i Tjust.
Visst är maten på bordet och ett arbete att gå till viktigt, men kulturen skapar gemenskap, samhörighet och hjärta åt en plats – dess identitet. Det gynnar allt från företag, till invånare och inflyttare och därför bör en hållbar och långsiktig stadsutveckling inkludera strategier för det lokala kulturlivet.
Jag hoppas att kommunens partier ser kulturens betydelse, men även att kulturenheten och turistbyrån i framtiden förstår vikten av att arbeta tillsammans. Då finns alla möjligheter att 2014 kan bli ett kulturens år i Västervik!