M, S, C och MP vann voteringen  - men blir barnen vinnare?

"Beslutet togs trots ett bristfälligt underlag och vi har inte sett någon egentlig handlingsplan för hur den ordinarie skolan skall kunna inkludera alla barn, vilket vi tycker är anmärkningsvärt."

Blir skolbarnen vinnare, frågar sig skribenterna. (Skolbarnen på bilden har inget med texten att göra).Foto: Scanpix

Blir skolbarnen vinnare, frågar sig skribenterna. (Skolbarnen på bilden har inget med texten att göra).Foto: Scanpix

Foto: JANERIK HENRIKSSON / SCANPIX

Västervik2011-10-10 00:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Resursskolorna kommer att läggas ner. Det har väl inte undgått någon att det finns delade meningar om resursskolornas vara eller icke vara. Det som dock är ovanligt är att en fråga splittrar blocken i den utsträckning som detta har gjort.

Moderaterna och Socialdemokraterna har i denna fråga suddat ut partigränserna och tillsammans med Centerpartiet och Miljöpartiet röstat för en nedläggning. M och C har deklarerat att det här inte är någon stor fråga för dem, medan S har hävdat att det är en principiellt viktig fråga för dem, att alla barn skall gå i den ordinarie skolan. Alla ska med, är ju en av Socialdemokraternas paroller.

Det här är dock en mycket viktig och stor fråga för oss i Folkpartiet, Kristdemokraterna, VDM och Vänsterpartiet. Vi vill ha kvar resursskolorna. Vi ser ingen motsättning i att utveckla den ordinarie skolan så att kompetensen finns att inkludera så många barn som möjligt och att ha kvar resursskolorna och lägga ett utvecklings- och utvärderingskrav på dem. Beslutet togs trots ett bristfälligt underlag och vi har inte sett någon egentlig handlingsplan för hur den ordinarie skolan skall kunna inkludera alla barn, vilket vi tycker är anmärkningsvärt. Förvaltningsledningen hävdar att man inte kan ta fram en handlingsplan förrän det politiska beslutet är taget. Trots att hälften av kommunens partier var emot en nedläggning, togs ingen hänsyn till det.

Våra barn och ungdomar är vår framtid och samhällets viktigaste byggstenar.

"Alla ska med"-tanken ställer vi alla fyra upp på. Men om det innebär att alla ska stöpas i samma form, så får den visionen allvarliga konsekvenser eftersom barn och ungdomar har olika behov, olika färdigheter, talanger, sociala och psykosociala förutsättningar. Det finns barn och ungdomar som har en allvarlig grad av särskilda behov, de är inte många, en handfull varje läsår. För dessa barn och ungdomar krävs en fingertoppskänsla hos personal och lärare och en röd tråd i handling, tydlighet och förhållningssätt för att ingen skall falla mellan stolarna. Denna fingertoppskänsla kan vara livsavgörande för om, "alla ska med"-tanken, skall bli lyckosam.

Många gånger handlar arbetet också om att inkludera hela familjen, för att barnets situation skall utvecklas på ett positivt sätt. Alla barn klarar inte av att vara en del i en större grupp. Även om man under en del av skoldagen har möjlighet att vara i en mindre grupp så har man gemensamma raster, man skall gå till matsalen där det många gånger kan vara stökigt med mycket ljud och oväsen. Orsaker som dålig självkänsla och social fobi är vanliga orsaker till att barn, ungdomar, människor har svårigheter att ingå i en större grupp. Till och med en grupp på mellan fem och tio individer kan bli för mycket. Så när man använder begreppen inkludering och exkludering på fel sätt, det vill säga inkludering nämns i positiva ordalag och exkludering i negativa ordalag, så är risken att man inte ser eller förstår att det för många, kan vara exkluderande att tvångsinkluderas i en grupp där man inte känner sig trygg och där man inte får sina specifika behov tillgodosedda.

Vi har också tagit beslut om att i kommunen arbeta efter idén, om den “lärande organisationen". Det vill säga att man lägger högt värde på att ha ett underifrånperspektiv. Det underifrånperspektivet har vi saknat i detta ärende. Man har inte lyssnat tillräckligt mycket på vare sig personalen ute på resursskolorna eller de lärare som arbetar ute i den ordinarie skolan.

Nu är det inte så att alla i barn- och utbildningsnämnden i M och S var för en nedläggning. Det fanns kritiska röster och vi upplevde att flera var mycket obekväma i att rätta in sig i ledet. Hade alla röstat efter sin egen övertygelse så kunde resultatet blivit ett annat.

Sedan är ju Gunnar Janssons (S) uttalande, om att fungerar det inte så får vi väl starta upp de särskilda undervisningsgrupperna igen, mycket märkligt. Här handlar det om barn, levande individer. Det tar tid att upparbeta fungerande enheter. Det är inte som att byta skor när man fått skavsår på hälarna.

Det politiska beslutet är fattat i demokratisk ordning och även om vi tycker att det var ett felaktigt beslut, så kan vi inte göra annat än att acceptera. Vi måste nu på alla sätt arbeta för att nedläggningsbeslutet inte får negativa konsekvenser för våra barn och ungdomar. För med målsättningen att vi skall ha Sveriges bästa skola i kommunen, så kommer det efter det här beslutet, att ställas betydligt högre krav på den ordinarie skolan.

Debatt
Kenneth Hardy Axelsson (FP), Mariette Fröberg (FP), Christina Sundsmon (VDM), Maria Dubari (KD), Göran Juthe (KD) och Anders Sjöberg (V). Samtliga är ledamöter eller ersättare i barn- och utbildningsnämnden i Västerviks kommun.
Läs mer om