Maktskifte i landstinget
Dags att lämna över? De borgerliga i landstinget har lyckats med mycket, från vänster Anders Andersson (kd), Christer Jonsson (c), Malin Petersson (m) och Lars Hamrin (fp).Arkivbild: Marie Kerrolf
Foto: Fotograf saknas!
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Varför väljarna valt att gå till vänster i stället för till höger i Kalmar läns landsting är ingen alldeles lätt fråga att besvara. Det finns som alltid flera förklaringar.
En är att socialdemokraternas lögner om borgerliga privatiseringsplaner har skrämt upp en del väljare och fått dem att rösta rött i stället för blått. Så kan det säkert vara, men socialdemokraterna har dock ljugit om samma sak på andra håll och inte alls vunnit på det - Stockholms läns landsting är ett exempel. Den nu avgående majoriteten har varit framgångsrika i mycket. De har lyckats få ordning på landstingets ekonomi - men sunda offentliga finanser vinner man inga val på, som socialdemokratiska debattören Göran Greider sa om Göran Perssons valbudskap.
Majoriteten har också förbättrat kvaliteten och tillgängligheten i vården, men uppenbarligen har inte det räckt hela vägen.
Det är framför allt i den norra länsdelen som förlusterna finns. En av förklaringarna är säkert alla turer kring Västerviks sjukhus.
I början av förra mandatperioden annonserade majoriteten att det skulle ske stora ting i Västervik. Partnerskap med bland annat Praktikertjänst skulle inledas - svansföringen var hög. Sen hände ingenting. Och ingenting.
Sådant minns väljarna, även om politikerna glömmer bort det.
De interna stridigheterna inom borgerligheten har väl också spelat in. I en situation då de borgerliga partierna i riket genom Alliansen varit enigare än någonsin förut har samma partier i landstinget spelat ut ett slags maktkamp inför öppen ridå. Sådant skapar inte heller förtroende. Varför kan de inte komma överens lokalt när det går bra på riksplanet, är en befogad fråga.
Så vad händer nu? Ja, med allra största sannolikhet kommer miljöpartiet att stödja en vänstermajoritet. Möjligen kommer man under någon tid att låtsas överväga samarbete med de borgerliga, för att så småningom ändå landa där man hör hemma: i vänsterblocket.
Det är naturligtvis frestande för den borgerliga koalition som styrt landstinget 2002-2006 att sätta sig i förhandlingar med miljöpartiet för att få stöd för fortsatt majoritetsposition. Men det vore en olycklig lösning. Miljöpartiet är i grunden ett vänsterparti, som i huvudsak stöder socialistiska, kollektivistiska lösningar på samhällsproblemen. Borgerliga partier som i kommuner och landsting gjort sig beroende av miljöpartistiska vågmästare har levt ett farligt och osäkert liv eftersom de aldrig kunnat lita på miljöpartiets stöd utan tvingats börja om på nytt med förhandlingarna inför varje beslut. Ofta har de förlorat helt och fått se sig överkörda av oppositionen + miljöpartiet.
En sådan situation i Kalmar läns landsting gynnar ingen, mer än oppositionen. En viktig del av politiskt ansvarstagande är att veta när man bör lämna över till andra. Hellre än att tvingas föra en politik som styrs av miljöpartiet med sina två mandat (av totalt 67 i landstingsfullmäktige) bör moderaterna, kristdemokraterna, centern och folkpartiet lämna över makten - och det politiska ansvaret - till en rödgrön koalition.
Så blir det de som får stå till svars inför väljarna i valet 2010.