För att riktigt spä på eländet har mjölkbönderna fått sin lön sänkt av mejerierna det senaste året med 5-6 gånger. Vilken industriarbetare, tjänsteman, snickare, med mera hade gått med på detta utan att vända upp och ner på halva jordklotet.
De svenska mjölkbönderna får leva med det, men så är de också utrotningshotade. I snabb takt har vi tappat cirka: 20 000 mjölkleverantörer, idag finns det kvar i Sverige cirka 5000. I Sverige är vi knappt självförsörjande till 40%, vi importerar mer mat än vi själva kan leverera. Hur skulle vår befolkning klara sig vid en större katastrof, så som ett krig eller liknande? Över halva rikets befolkning skulle inte ha mat för dagen.
Det är nu inte bara mjölken som hotas, utan även det öppna landskapet med all dess artrikedom bland växter, djur och insekter som är beroende av gräsvallar och åkrar, på ett fåtal år växer obrukade odlingslandskap igen och förskogas till statisk verksamhet.
Alla oavsett vart man bor i detta avlånga land. Alla oavsett om man är politiker eller partipolitiskt obunden berörs av denna fråga. För har vi inte våra egna bönder kvar, får vi det än tuffare att få till en välutvecklad och levande landsbygd. Vi får ingen tillgång till närproducerat och ekologiskt. Vad gör vi då? Ska vi bara titta på när gård efter gård läggs ner och köps upp av penningstarka som inte har landsbygdens väl för ögonen. Ska vi bara titta på när man planterar igen värdefull åkermark?
LRF skriver följande på sin hemsida:
Sveriges jord- och skogsbrukare producerar inte bara livsmedel eller skogsråvara, De arbetar också för positiva miljövärden som till exempel ett rikt och varierat odlingslandskap och skyddande och bevarande av naturtyper och miljöer som är viktiga för den biologiska mångfalden. Inom det svenska lantbruket pågår ett intensivt arbete för att värna den biologiska mångfalden. Ett livskraftigt jordbruk är en förutsättning för att ett öppet och varierat odlingslandskap ska kunna upprätthållas. Ett annat problem är att vi asfalterar och bebygger de bördigaste jordarna som finns i det här landet. Kan man kalla det annat än för dårskap? Vi måste importera 60% av vår mat för att försörja våra medborgare och i samma andetag asfaltera, bebygger och planterar vi igen åkermark.
Så varför inte ge åtminstone mjölkbönderna en själig ersättning så vi kan få dricka svenskproducerad mjölk. Ha kvar öppna landskap så lång det går! Om genomsnittsfamiljen förbrukar knappt 2 liter mjölk/dag. Det gör 14 kr/vecka. I det här sammanhanget en ganska rimlig summa för att rädda den rödlistade svenska mjölkbonden.
Med hopp om en välutvecklad och levande landsbygd, vädjar vi nu till beslutsfattare alla kategorier. Tänk efter före och fatta därefter ett beslut som gynnar hela vårt avlånga land.
Hela Sverige ska leva.