Många skäl att behålla Överumsskolans högstadium

Lärarna på Överumsskolans högstadium skriver i dag ett öppet brev till Kommunstyrelsen och Barn- och utbildningsnämnden.

ÖverumsskolanArkivbild: Anders Steiner

ÖverumsskolanArkivbild: Anders Steiner

Foto: Anders Steiner

Västervik2010-09-28 00:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Ännu en gång är nedläggning av Överumsskolans högstadium på tapeten, senast var det 1995. Under de senaste elva åren har 94 procent av Överumsskolans elever varit behöriga till ett nationellt program på gymnasiet. Det är det bästa resultatet i kommunen och är dessutom ett bättre resultat än förväntat på en skola i vår typ av samhälle. Dessutom vet vi att elever som gått på Överumsskolans högstadium har visat goda kunskaper på gymnasiet. När vi får information om hur kraven på en högstadieskola ser ut kan man konstatera att på en högstadieskola ska man ha: hemkunskapssal, idrottshall, skolbibliotek, NO-salar, behöriga lärare. Allt detta har vi. Har storleken betydelse? Ja vi tror det, på ett mindre högstadium blir alla sedda. Vi känner att vi är en väl fungerande enhet som står för trygghet för barn från 1 år till 16 år. En fördel på vår skola är att välutbildade ämneslärare även kan undervisa yngre elever och yngre elever får tillgång till välutrustade ämnesrum.Hur ska det gå för våra barn/ungdomar i norra kommundelen om inte högstadieskolan får vara kvar i Överum? Alla våra elever skulle bli tvungna att åka skolskjuts. Skolskjutselever tappar energi när de får vänta på transporter och åka långt. Utredningar visar att det påverkar deras engagemang i idrottsföreningar och så vidare på hemorten. Resande på morgonen gör att eleverna är mer passiva i början av skoldagen. Elever som bor i norra delen av vår kommun har redan i dag en resväg på cirka 30 km enkel resa. Om Överumsskolans högstadium läggs ner skulle deras resväg förlängas med mer än 10 km det tillkommer också väntetider. Vi kommer alltid att ha resande elever, men vill vi ha FLER på vägarna? Svaret måste vara nej.Familjer som bor nära länsgränsen har i många fall sina arbeten i Östergötlands län. Försvinner skola och barnomsorg i de små tätorterna kommer det att leda till utflyttning från kommunen och därmed tappade skatteintäkter.Det innebär kapitalförstöring att inte utnyttja de investeringar som redan är gjorda i norra kommundelen (Överum). I januari 2010 stod två nyrenoverade NO-salar klara till en kostnad av cirka 6 miljoner kronor. Idrottshallen har fulla spelmått och är en av de finaste i kommunen. Vårt skol- tillika kommunbibliotek är även det nyrenoverat och ligger i samma hus som det nuvarande högstadiet. Det är ett hån mot skattebetalarna i Västerviks kommun om man låter dessa lokaler stå oanvända och istället gör nyinvesteringar på annat håll. I utredningsmaterialet inför skolöversynen fanns från början ett förslag kallat C. Det innebär att man förändrar upptagningsområdena i norra kommundelen så att Gamleby och Överum får två likvärdiga högstadieskolor när det gäller elevantal. (Dessutom var det ett av politiker lovordat förslag från Överumselever, som deltog i ungdomsdebatten i våras). Det förslaget är det vi vill ska genomföras! Eftersom man då inte behöver bygga så stor skola i Gamleby innebär det en besparing, då kanske en ny skola där inte behöver kosta så mycket över 100 miljoner!Skolan bär bygden! Enligt Glesbygdsverkets utredning är det inte bara företag som drar folk till landsbygden utan en väl fungerande skola är en viktig faktor för att få barnfamiljer till små orter. Utredningen visar att om man lägger ner en skola får det direkt effekter på kommunens budget, men nedläggningen påverkar den lokala samhällsekonomin negativt. Över tid innebär det ingen besparing.Det gäller att se konsekvenserna för samhället och du har så rätt Mats Hugosson, den här frågan handlar inte bara om skolan. Här gäller det att ha en helhetssyn.
Debatt
Läs mer om