DEBATT: Många verktyg för att utveckla Västerviks kommun

Bo A E Johansson efterlyser samsyn kring en övergripande och kvalificerad vision för kommunens framtida utveckling, liknande den som skisserats för Mälardalen i en brännpunktsartikel i SvD i april i år.
Några kommentarer till innehållet i debattartikeln.
Att liera sig med ?rätt? geografiska partners är viktigt. Här gör insändaren och jag samma bedömning. För vår kommun är en snabb och modern järnvägsförbindelse med Linköping av största betydelse. Både för att få en bättre anknytning till högskolan som finns där och för att det är det mest uppenbara sättet att vidga vår arbetsmarknad. Vi har även av hävd haft starka band med Linköping-Norrköping. Mina tidigare inlägg i både VT och Corren har därför påpekat att vi av dessa skäl måste vara öppna för en förändrad regiontillhörighet när landets indelning stöps om.

Möjligheterna att koppla ihop tillverkning av båtar och båttillbehör med forskning kring plast och kompositer är självklart en intressant möjlighet. Så även här är författaren och jag överens. Västerviks Framåt arbetar bland annat med den här frågan, och avsikten är att en del av pengarna från Electrolux ska gå till detta. Både tillverkning och forskning behövs för att skapa nya livskraftiga ?kluster? med tillhörande synergier. Men det krävs också fokusering till några få omsorgsfullt utvalda områden.

Uppfattningen att turistindustrin eller besöksnäringen skulle vara ett hot delar jag dock inte. Trots att vi enligt min uppfattning kan erbjuda omgivningar som är väsentligt mer attraktiva än den genomsnittliga kommunens, så är vår sysselsättning inom besöksnäringen endast hälften av genomsnittet för landet. Här borde det gå att göra mera. Även här tror jag att vi ska fokusera mer på Östergötland och Linköping ? göra det lätt att snabbt och med kort varsel kunna bestämma sig för att komma långt ut i skärgården över helgen. Då kan vi även få en längre säsong.
Vi valdes in på ett mandat för förnyelse. Vi har arbetat för, och fortsätter att arbeta för öppenhet, delaktighet och utveckling. Det är klart att när det gäller utveckling, så har Electrolux kommande flytt inte underlättat. Det är ändå min tro att det kommer något positivt ur det hela. Det dramatiska beskedet fungerar som ett startskott för att tänka nytt och ökar beredskapen till smärtsamma förändringar och omställningar.
Vi politiker skapar inte tillväxt, utan möjligen förutsättningar för en sådan. Hur gör vi då det? Låt mig peka på några inriktningar.
Sjöstaden. Vi har kommit en bra bit på vägen med begreppet ?Sjöstaden?. Några vill kalla det Skärgårdsstaden, som den övergripande vision av vad Västervik ska stå för. Ett tydligt begrepp som ska verka samlande och inspirerande och vara ett verktyg i marknadsföringen både för besökare och företagare.
Attraktiva boendemiljöer. Vi har tagit fram ett ökat antal tomter i sjönära lägen, och arbetar på att ta fram fler.
Bättre kommunikationer. Värdet som lokaliseringsort kan givetvis förbättras. Bättre järnväg är det allra viktigaste och vi fortsätter att uppvakta minister Ulrica Messing i frågan. Parallellt arbetar vi även på att få tillbaka någon färjeförbindelse till ?Sjöstaden?.
Företagandet. Vi har tillsammans med de privata intressenterna medverkat till att lägga samman verksamheterna Västervik Framåt och Västerviks Utvecklingscenter.
Arbetet med plast/kompositer har redan beskrivits, men det finns även andra intressanta projekt. Kommunens förhoppning är att förändringarna ska stimulera till ökad ?drive? inom det privata företagandet i kommunen. Arbetet med att finna nya verksamheter till Electrolux fastighet pågår också.

Jag tror att det finns samsyn kring det här arbetet och kring ?Sjöstaden?. Även oppositionens väljare är intresserade av en god utveckling för kommunen och gör en liknande bedömning av vad som är nödvändigt. Där det möjligen skiljer sig är inställningen till skatter. Vi måste fortsätta att ha en ansvarsfull inställning till de kommunala finanserna, så att vi på sikt kan få en konkurrenskraftig kommunalskatt. I Finansdepartementets skrift ?Kommuner kan! Kanske!? (ESO, Ds 1998:15, sid 9) visas att endast en faktor har ett systematiskt samband med sysselsättningen i landets kommuner, nämligen kommunalskatten. Ju lägre skatt, desto högre sysselsättning. Och för mig är hög sysselsättning liktydigt med utveckling.
Samtidigt måste vi vara ödmjuka. Jag är väl medveten om de faror som beskrivs i QUANGOS-fällan. Med risk för att göra skribenten besviken så måste jag därför erkänna att det finns ingen 5-årsplan med stort P, men som tydligt framgår av ovanstående så rör vi oss i en tydlig riktning och som i det stora hela överstämmer med vad som skribenten påtalar.
Envist och tålmodigt är allt vad som nu krävs för att med de ovanstående skisserade verktygen förverkliga visionen av utveckling, tillsammans med delaktighet och öppenhet.

Debatt: Många verktyg för att utveckla Västerviks kommun