DEBATT: Mångfaldens värde

Naturen betyder mycket för oss. Den svenska allemansrätten är nästan unik i världen och ger oss möjlighet att vandra i skogar och hagar och på stränder och hedar för att njuta av allt som naturen ger. Vi har en rik mångfald av växter och djur, naturtyper och landskap.
Detta bidrar i stor utsträckning till folkhälsan. Att ströva i skogen, se på växter och djur, plocka blommor, bär och svamp har stort värde för både fysisk och mental hälsa. Det är en väsentlig del av välfärden och det goda livet, en viktig motvikt till det allt hårdare tempot i vardagslivet.

Men mångfalden trängs ofta undan och byts mot vägar, bebyggelse, industrier, intensivt skogsbruk och andra ytor för mänsklig verksamhet. För att skydda särskilt viktiga och rika områden har staten därför bildat nationalparker, naturreservat och andra lagligt skyddade områden.
För att dessa ska få ett långsiktigt skydd mot exploatering och förstörelse krävs ofta att staten helt enkelt köper in marken. Budgeten för sådana köp med mera uppgår för år 2006 till 1,9 miljarder kronor.
Den borgerliga alliansen har tidigare velat minska detta anslag med mellan 0,3-0,9 miljarder. Om nedskärningarna nu görs efter den nya regeringens tillträde, kan många reservatsbildningar och bevarandeplaner inte genomföras. Naturskyddsföreningen arbetar nu för att skapa bättre insikt och förståelse för vad naturen betyder och vilket skydd som behövs för att vi ska få ha den kvar.

En sansad och komplett bedömning av dess värde visar snarare att anslagen till skydd av naturvärden bör höjas.
Naturen är grunden och villkoret för vår existens. Genom de ekotjänster som naturen gör oss får vi syre att andas, bete för boskapen, fisk i hav och sjöar, bär och svamp i skogarna, rening av luften och mycket annat.
Många erfarenheter i vården visar på en tydlig positiv inverkan av närhet till naturen och tillgång på naturområden när det gäller tillfrisknande efter svåra sjukdomar och skador. Rehabilitering efter arbetsskador, utbrändhet m m kan påskyndas av vistelse i naturen.

Ett annat område där anslaget till biologisk mångfald har fått mycket goda effekter - både ur social och naturvårdssynpunkt - är allt det lokala naturvårdsarbete som satts igång i samverkan mellan kommuner och föreningsliv runt om i landet (LONA).
Många människor har mobiliserats att delta i arbeten för att göra stigar i skogar och längs stränder och iordningställa och göra våtmarker, häckningsplatser och orkidéängar tillgängliga genom stigar, spänger och fågeltorn. Sådana processer är igång överallt och behöver fortsatt ekonomiskt stöd.

Sverige deltar sedan maj -06 i ett internationellt projekt för att stoppa den galopperande minskningen av den biologiska mångfalden, kallat Countdown 2010. Vårt land ligger här bland de värst drabbade av nedgången i biologisk mångfald.
I redogörelsen för läget beträffande landets miljömål visas en skrämmande bild av hur hittills vanliga fågelarter minskat. Även för andra djur och växtarter visar Sverige en alarmerande utveckling. I Naturvårdsverkets redovisning för 2006 (Miljömålen, "Ett rikt växt- och djurliv") påpekas att "målet blir mycket svårt att nå inom tidsramen. Arbetet behöver effektiviseras, fokuseras och koordineras ytterligare. Det kan även bli nödvändigt att se över de styrmedel och resurser som nu finns tillgängliga."

Varje land har ett ansvar inför andra länder och folk att bevara sitt lands natur. Både Countdown 2010 och vårt eget miljömål är på god väg att haverera. Ytterligare forskningsrapporter tyder på att läget är mycket allvarligt. Att i sådant läge minska resurserna till naturvården vore helt förödande.
Sverige använder ofta den fina och lättillgängliga naturen för att locka hit turister från andra länder. Om attraktionskraften hos den svenska naturen minskar, kan det få allvarliga konsekvenser för turistnäringen.
En fortsatt och ökande satsning på naturmiljön och ekotjänsterna kan slutligen visa sig gynna samhällets ekonomi och förbättra livskvaliten för invånarna.
Svenska Naturskyddsföreningen hävdar att anslaget till biologisk mångfald inte får sänkas utan snarare behöver höjas i kommande statsbudget.

Debatt: Mångfaldens värde