Mer nytänkande behövs i vården
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Sjukhus som i dag är mycket uppskattade av såväl patienter som personal hotas därför av nedläggning. Ett exempel är S:t Görans sjukhus i Stockholm som sparar cirka 100 miljoner kronor åt Stockholms läns landsting varje år och erbjuder en minst lika god kvalitet som de landstingsdrivna sjukhusen. Dessutom trivs de anställda på S:t Görans sjukhus och det är lätt att rekrytera ny personal. Återigen är detta ett exempel på socialdemokratins behov av full kontroll där man bortser från patienternas och personalens önskemål.
Privata, kooperativa och ideellt drivna alternativ utgör inget hot mot den offentligt finansierade vården. Det är i stället de långa vårdköerna som utgör problemet. När den vanliga vården inte fungerar söker sig människor och företag/organisationer åt andra håll och då finns det en risk att det skapas så kallade gräddfiler. Det senaste besvärande exemplet för socialdemokraterna är bostadsbolaget HSB som tecknar privata försäkringar åt sina anställda. Om alla människor hade fått möjligheten till en bra och snabb vård så skulle behovet inte finnas.
I detta sammanhang utgör vård som drivs i alternativa driftsformer ett viktigt komplement till landstingsdriven verksamhet. Stopplagen leder i stället till fortsatta köer, fler som skaffar privata försäkringar och därmed större orättvisor. Ett absolut villkor från vår sida är dock att även den vård som bedrivs i alternativa driftsformer är offentligt skattefinansierad och därmed tillgänglig för alla.
Mångfald av vårdproducenter ger även personalen helt andra möjligheter att påverka sin arbetssituation. Sjukvården som arbetsgivare behöver också förnyas, med ökat inflytande för de anställda och förbättrade utvecklings- och karriärmöjligheter. Ett förbud mot sjukvård driven på entreprenad minskar särskilt kvinnornas möjlighet att inom vården välja arbetsgivare och därigenom kunna påverka sin situation.
Enligt en färsk rapport från Svenskt Näringsliv (Stopplagen - stopp för snabb återgång till jobb - en studie i 18 län) anser företrädare för landets små och medelstora företag samt försäkringskassan att det är viktigt att arbetsgivare kan anlita vårdföretag som drivs i alternativa driftsformer. Detta för att klara av långa sjukskrivningar och långa vårdköer och snabbare kunna rehabilitera sina anställda. Hela 90 procent av de tillfrågade företagen och 88 procent av försäkringskassans direktörer anser enligt rapporten att det är viktigt eller mycket viktigt att det finns alternativ till den offentliga vården att vända sig till för att rehabilitera anställda. 80 procent av de tillfrågade säger att en stopplag skulle påverka företagen negativt och dess möjligheter att snabbt få medarbetare tillbaka i arbete.
I en delstudie för enbart Kalmar län säger 86 procent av de tillfrågade företagen att en stopplag skulle påverka dem negativt. Vidare tycker 90 procent av företagen i Kalmar län att det är viktigt att det finns en mångfald i utbudet när det gäller vård.
Andra slutsatser som rapporten kommer fram till är att vårdentreprenörer bidrar till ökad tillgänglighet och kortare vårdköer. Flertalet av de tillfrågade företagen anser dessutom att ökad mångfald leder till nya företagsetableringar något som vår region definitivt är i behov av. Det här är klara besked från de företag som ska skapa en ökad tillväxt och ljusare framtid för Kalmar län. Undersökningens resultat ska också ses i skenet av regeringens beslut att utöka arbetsgivarens kostnadsansvar för sjukskrivna medarbetare. Det sätter ytterligare tryck på en fungerande vård där vårdinsatser snabbt kan sättas in oavsett vem som står för dem.
Folkpartiet liberalerna vill fortsätta utveckla vården utifrån ett patientperspektiv och motsätter sig en därför en stopplag. Vi föreslår i stället en startlag som syftar till att öka mångfalden i sjukvården. Då blir vården bättre och mer effektiv, samtidigt som patienten får mer att säga till om.
DEBATT
Lars Hamrin, Kalmar, är gruppledare för folkpartiet liberalerna, vice ordförande i landstingsstyrelsen och ansvarig för mångfaldsfrågor i landstinget i Kalmar län.