Minska beroendet av bistÄnd
BistĂ„nd. Nima Sanandaji menar att bistĂ„nd har skapat stagnation i fattiga lĂ€nder.Foto: Sebastian DÂSouza/Scanpix
Foto: Fotograf saknas!
Det hĂ€r Ă€r en debattartikel. Ă
sikterna i texten Àr skribentens egna.
Genom att skÀnka pengar till fattiga lÀnder kan brunnar byggas upp, sjukdomar bekÀmpas och utbildningsmöjligheter skapas. En vaccination kostar bara nÄgra kronor, likasÄ att hindra att en ung flicka svÀlter. BistÄndspolitiken syftar till att skapa en bÀttre och rÀttvisare vÀrld.
Men denna bild Àr lÄngt ifrÄn verkligheten. Under de senaste fem decennierna har vÀstlÀnderna spenderat cirka femton tusen miljarder kronor pÄ bistÄnd. Resultatet har inte varit att de fattiga har fÄtt det bÀttre, snarare tvÀrtom.
De massiva satsningarna pÄ bistÄnd har i stor utstrÀckning riktat sig mot Afrika. Men de 48 lÀnder som finns söder om SaharabÀltet Àr i dag sammanlagt ekonomiskt sett mindre Àn de sex rikaste delstaterna i USA. De afrikanska ekonomierna har stagnerat, tidvis rentav utvecklats bakÄt. PlanhushÄllning, satsningar pÄ afrikansk socialism och omfattande statlig inblandning i politiken har dominerat den ekonomiska politiken.
PÄ samma sÀtt som generösa bidragssystem lÄser fast mÄnga i bidragsberoende sÄ har ett omfattande bistÄndsberoende vuxit fram i Afrika. I vissa fall talar man om framvÀxten av vampyrstater, dÀr politiker och byrÄkrater nÀrmast lever pÄ att suga ut den egna befolkningen och gynnas av de bistÄndspengar som pumpas in för att bekÀmpa problem som den egna politiken skapat.
Det Àr samtidigt viktigt att komma ihÄg att det Àr fullt möjligt för fattiga lÀnder att utvecklas. NÀr kolonialperioden tog slut för ungefÀr ett halvt sekel sedan sÄ tillhörde Sydostasien en av vÀrldens fattigaste delar, pÄ mÄnga sÀtt jÀmförbar med Afrika. MÄnga nationer i regionen har sedan dess utvecklats till moderna vÀlmÄende industrilÀnder.
Denna utveckling skedde inte tack vare bistĂ„nd, utan genom införandet av ekonomiska system baserade pĂ„ Ă€ganderĂ€tt, fri företagsamhet och frihandel. Det Ă€r samma politik som Ă€r grunden för framgĂ„ngarna i vĂ€stvĂ€rlden och som pĂ„ senare Ă„r lett till vĂ€xande vĂ€lstĂ„nd i Ăsteuropa, Kina och Indien.
Att liknande satsningar inte har skett i de afrikanska lÀnderna beror delvis pÄ det omfattande bistÄndsberoendet som gött korruption och tagit ifrÄn ledarna ansvaret för den egna utvecklingen.
Det Àr enkelt att framstÀlla bistÄndet som moraliskt överlÀgset. Men de enorma summor som har satsats pÄ bistÄndet under ett halvt sekel har överlag skapat stagnation och lÄst fast mÀnniskor i beroende och fattigdom.
Dagens Nyheters ledarsida beskriver bristen pÄ effektivitet nÀr det kommer till det bistÄnd som Sida administrerar som "alarmerande", att "projekten lÀcker som sÄll" och att "korruptionen Àr regel snarare Àn undantag".
Den nyligen publicerade bok "Det svenska bistÄndsberoendet" av PÀr Krause lyfter fram att bistÄndet inte enbart skapat beroende hos mottagarlÀnderna, utan Àven i Sverige dÀr 10 000 politiker, byrÄkrater och konsulter lever pÄ bistÄnd.
Men trots alla tecken pÄ bistÄndspolitikens misslyckanden ger Sverige i dag alltmer pengar till bistÄndet. Det Àr dags att inse att hur goda intentionerna bakom bistÄndet Àn Àr sÄ bör vÄr frÀmsta fokus idag vara att minska pÄ, hellre Àn öka, bistÄndsberoendet.
DEBATT
Nima Sanandaji Àr vd för tankesmedjan Captus.