Sommar, sol och bad – en chans för många att återhämta sig och ladda batterierna. Välförtjänt efter en intensiv vår och välbehövligt inför en lika intensiv höst. Det tycks dock finnas ett område där det rått sommarstiltje ett bra tag, nämligen Sveriges regelförbättringsarbete.
Samordning, vårens stora modeord, tycks inte vara lika intressant när det gäller att samordna regeringens och myndigheternas arbete med att minska regelkrånglet för företag – trots att det är ett effektivt och ofta billigt sätt att underlätta för svenska företag att gå bättre och anställa fler.
Sverige verkar på en konkurrensutsatt marknad och reglernas utformning har en stor betydelse för företagens möjligheter att bli konkurrenskraftiga och framgångsrika. Många av de länder vi konkurrerar med har en mer ambitiös politik när det kommer till att minska företagens regelbörda. Flera EU-länder, såsom Storbritannien, Tyskland och Nederländerna, arbetar aktivt på olika sätt för att sänka företagens kostnader och effektivisera regelverket. Givetvis kommer detta att ge deras företag fördelar gentemot våra.
Den nyligen avslutade konkurrenskraftsutredningen, som handlade om förutsättningarna för det svenska lantbruket, pekade också ut regler och villkor som ett prioriterat område. Krångliga regler är ett hot mot lantbrukens konkurrenskraft och debatten om mjölkböndernas framtid visar tydlighet hur nära sammankopplade regelverket och förmågan att driva svenska företag är.
Vi på Näringslivets Regelnämnd, NNR har tillsammans med våra 18 medlemmar, vilka i sin tur representerar drygt 300 000 medlemsföretag, kartlagt och identifierat de områden där företagen upplever att regelbördan är störst. Dessa är främst skatt och moms, miljö, arbetsrätt och specifika branschregler.
Vi har också tagit fram en serie konkreta förslag inom respektive område på vad som kan förbättras och vilken effekt det får för företagen i form av ökad investeringsvilja, minska osäkerhet, tidsbesparing och kostnadsminskning. Vi har också lämnat förslag om vad som kan göras på övergripande nivå. Här handlar det om att kraftigt förbättra konsekvensutredningarna, synliggöra och undvika överimplementering av EU-regler och om att utvärdera vilka effekter olika regelverk haft. Det finns med andra ord ett genomarbetat underlag för lagstiftaren att utgå ifrån.
Vi menar att det nu är dags för regeringen att tala om vad de vill göra när de gäller regelförbättring för företagen. Regeringsförklaringen talade om regelförenkling, sänkta kostnader och uppföljning av förenklingsförslag från näringslivet.
Näringslivet har levererat sina ingångsvärden för ett effektivare regelverk, sänkta kostnader och ökad tillväxt. Nu vill vi se regeringens.