Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Herbert Paalberg har uppmanat mig att inte skjuta pianisten/operatören utan rikta vapnet mot dirigenten/Östgötatrafiken. Eftersom jag tycker mycket om musik skjuter jag inte gärna varken pianister eller dirigenter. Däremot kan jag konstatera att den här affären saknar en duglig kompositör. Det har uppstått allvarligt missljud i orkestern. Mitt inlägg publicerat den 25 januari innehåller inga avlossade skott mot varken den ene eller den andre. Jag vill understryka bristen på effektivt avtal för trafiken. Ett effektivt avtal reglerar alla inblandade parters åligganden så att trafiken bedrivs korrekt. Verkligheten avslöjar skoningslöst att detta inte varit fallet här.Herbert Paalberg understryker att Veolia inte äger några trafikfordon utan håller enbart med tågpersonal till det avtalade turutbudet. Det är ett mycket intressant påpekande. Att enbart tillhandahålla personal låter för mig som en uppgift för ett bemanningsföretag och inte för ett transportföretag vilket ju Veolia faktiskt är. Oavsett detta måste det ligga i alla inblandade parters intresse att se till att det faktiskt också finns fungerande tåg för personalen att operera. Att Y2 tågen är gamla och lider av dålig tillförlitlighet kan knappast ha kommit som en överraskning för de som arbetar i branschen. Det borde då också ha funnits möjlighet att ordna ett fullgott underhåll. Oavsett vad herr Paalberg säger tycker jag det är anmärkningsvärt att man inte lyckats ordna en fungerande trafiklösning som måste innehålla både drift och erforderligt underhåll. Ett korrekt avtal skulle sedan utgöra den plattform som behövs för att alla parter också uppfyller sina åtaganden, att trafiken verkligen fungerar. Det förvånar mig att Veolia och trafikhuvudmannen inte haft förmåga åstadkomma detta.
Debatt
Jerker Torngrens artikel är en replik på Herbert Paalbergs inlägg i VT den 10 februari.